Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om orsakerna till Konung Carl X Gustafs anfall på Danmark i Augusti 1658, af Prof. And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
And. Fryxell.
lings värde, såsom en tillförlitlig källa." —Alltså skulle
Dahlberg hafva till medlet af April hänfört en beskickning, som
han erhållit först ett par månader sednare; och detta misstag
skulle han hafva gjort i en så ytterst vigtig angelägenhet och
på ett dokument, passet, hvars officielt påtecknade datum, d.
16 April, tydligt erinrade om rätta tidpunkten. Så förmodar
herr Svedelius. — Fryxell anser denna herr Svedelii
förmodan osannolik, och tror hädanefter som hittills berörde
Dahlbergska pass-anteckning vara ett bland de mest tillförlitliga
bevis man kan hafva för den satsen, att konungen omkring
d. 12 April fattade sitt krigsbeslut.
Men Fryxell har i sin historia åberopat äfven en annan
källa, nemligen Dahlbergs dagbok, sid. 158, hvarest läses
följande ord: "Alltså lät H:s Maj:t mig den 18 April (1658)
till sig fordra och af hög konungslig nåd optäckte mig dess
desseing och förehafvande, att nembl. villja för ofvanskrifne
orsaker igen föra sine vapen tillbaka och af nyo med krig
angripa konungen af Danmark, bjudande mig att hålla sådant
hos mig opå det aldrahemligaste, som H:s Maj:t ock sade
ingen af Riksens Råd, förutan Riks-Drotsen, Grefve Päder
Brahe, sådant vetta, befallte mig allt derföre opå det
hastigaste som skie kunde att begifva mig till Seland till
Riks-Admiralen, optäckia honom H:s Maj:ts mening med den
befallning, att så framt Riks-Admiralen, som då var i fullt värk
begripen att öfverföra Arméen till Fyhn och Jutland och
alltså efter fredsfördraget qvittera Seland, ännu vid min
ankomst stoge så stark opå Seland, att han dristade att
emottaga ali den macht, som honom utur Kiöpenhamn
öfver-komme och opå ali händelse anfalla kunde, han då Seland
ingalunda skulle ’förlåta, utan öfverförseln efter ali möjlighet,
och under hvad pretext det hälst skie kunde söka att
tergi-versera och studsa; men vore folket mästa delen öfverfört,
att han detta icke præstera kunde, skulle han qvittera Seland
opå det man icke hoos de Danske opvächte någon umbrage
eller jalousie, tagandes opå detta sista fallet Fyhn mycket
väl i acht, samt väl besättja Fredriksodde, Halsskants och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
