Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om orsakerna till Konung Carl X Gustafs anfall på Danmark i Augusti 1658, af Prof. And. Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om orsakerna till Konung Carl X Gustafs anfall på Danmark i Aug. 1658. 73
har således verkligen nämnt Ehrensten som medvetande af
hemligheten.
Sid. 10 och 11 antyder herr Svedelius, att nämnde af
konungen åt Dahlberg gifna uppdrag icke måtte hafva varit
så hemlighetsfullt, som professor Fryxell förmenat etc.
Fryxell svarar: i Dahlbergs pass-anteckning läses, att honom
lemnades detta uppdrag att "i största hemlighet och
se c ret o utföra." I sin dagbok berättar Dahlberg, att
konungen bad honom hålla nämnde uppdrag "på det aldra
hemligaste." Och i sin sjelfförfattade personalia skrifver samme
Dahlberg, att K. Maj:t anförtrodde honom berörde "stora
secretesse" och "hemliga uppdrag." Dahlberg, som
mottog uppdraget, har sjelf således på tre olika ställen
uttryckligen omtalat det såsom ganska hemlighetsfullt.
Hvilkendera skall man nu tro, månne? Erik Dahlberg eller herr
Svedelius?
Sid 29 skrifver herr Svedelius: "de fordringar, som hans
(Gari Gustafs) kommissarier under gången af underhandlingen
framställt, hade samtliga sin grund i det Roeskildska
fördraget. Man kan invända, att dessa nästan alla blefvo
beviljade af danskarne. Men just sättet för deras beviljande
var högst egnadt att väcka misstankar hos Gari Gustaf om
uppriktigheten af deras fredliga tänkesätt." Längre ned på
samma sida tillägger herr Svedelius: "Gari Gustaf hade i
sjelfva verket ingen annan utväg att taga, än att med vapen
söka kufva Danmark, då ban ej kunde vara säker på
detsammas vänskap" (!!!). Detta är kärnan af herr Svedelii *
försvar för rättvisan af Carl Gustafs anfall mot Danmark.
Fryxell finner ett sådant försvar otillfredsställande,
motbjudande. T. ex. efter fredsslutet 1809 kunde Ryssland
visserligen icke vara säkert om Sverges vänskap,
utan snarare om motsatsen. Enligt herr Svedelii sats skulle
Ryssland genom denna osäkerhet hafva varit berättigadt att
vid lägligt tillfälle och blott några månader efter freden om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
