Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på utsidan af den danska culturen, af Löjtn. Gustaf Nyblæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821 Gust. Nyblaeus.
alla Köpenhamns byggnader intager måhända börsen i
konsthänseende det främsta rummet. Den är storartad, i sin stil
ren och väl utarbetad. Den tillhör, likasom Rosenborgs slott
och många andra byggnader i de danska länderna, den gren
af Barock-stilen, som så egendomligt utbildades af den
kungliga byggmästaren Christian IY. Denna byggnadsstil,
härledande sig, genom den egentligen såkallade
Renaissance-stilen^ från Ginquecento-stilen eller den i Italien under det
för ali konstutveckling så vigtiga femtonde århundradet
herrskande byggnadsstilen, undanträngdes dock äfven i Danmark
snart af den fransk-italienska stil, i hvilken sedermera
Köpenhamns förnämsta byggnader äro uppförda, så att något
architektoniskt egendomligt af stor betydenhet intill sednaste
tider väl knappast här mer än i andra länder lärer vara att
påträffa. Christiansborg vinner icke i jemförelse med
Stockholms konungaborg. Amalienborg är ganska vackert, men
bristen på egentlig hufvudbyggnad gör att det hela saknar
enhet och inre sammanhang. Den närbelägna, ofulländade
marmorkyrkan står ännu i sina ruiner såsom en minnesvård
öfver den absolutistiska kunglighetens fåfänga. Sådana
minnesvårdar finnas i flere länder; i Hagaparken lade äfven
Gustaf III en sådan. Den stannade vid grundvalarne. Bland
nyare byggnader äro universitetsbyggnaden och Casino ganska
anmärkningsvärda. De vittna om den frihet och äfven storhet
i stilen, hvaruti vår tids architecter veta att röra sig med
de former, förgångne kulturårhundraden till oss öfverlemnat.
Fruekirken är, jemnförd med de kyrkobyggnader man
annorstädes i samma stil finner, något tung, men genom
Thorvaldsens Johannisgrupp på frontonen, hans basreliefer,
Intåget i Jerusalem och Uttåget till Golgatha, samt
förnämligast genom hans bildstoder af Christus, apostlarna och dopets
engel eger denna kyrka en skönhet, som i sin
artärojemn-förlig. Det Thorvaldsenska museum är åter säkerligen i sin
något affecterade etruriska grafstil endast att betrakta såsom
ett architectoniskt curiosum utan lefvande inflytande på
byggnadskonstens utveckling i dessa nejder; dess inre är deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
