Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett votum i frågan om "classicitetens förfall," af Prof. Joh. Gust. Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Joh. Gust. Ek.
ryckas derifrån, in på ett fremmande område. Och äfven
andra än de classiskt bildade synas, så vidt de hafva något
begrepp om ordens betydelser, vara derom ense, att med
uttrycket classicitet, rätt och slätt, tanken ovilkorligen föres
till forntiden och dess skriftställare.
En annan och vigtigare fråga är den, om på de gamla
språkens egen grund i nyare tider, det vill säga sedan
Grekiskan och Latinet upphörde att vara tal- och skriftspråk
för hela folk, någon Grekisk eller, hvad man vanligast
antager, någon Latinsk classicitet är tänkbar; och om det är
med åstadkommandet af en sådan, som den classiska philo—
logien nu har att sysselsätta sig. Det torde ej vara för
någon af våra läsare obekant, att det verkligen finns de, som
anse classicitet, i denna mening fattad, och classisk philologi
för fullkomligt liktydiga, eller till och med gå så långt, att,
om någon skilnad skall göras, de betrakta den classiska
phi-lologien såsom något lägre, såsom medlet, i förhållande till
"classiciteten," till virtuositeten i det döda språkets
behandling uti tal och skrift, såsom det högre utvecklingsmomentet,
såsom ändamålet. Riktigheten af denna åsigt är en af de
hufvudfrågor, som här skola tagas i öfvervägande.
Vi vilja härvid på förhand och endast i förbigående
anmärka det stora osammanhanget i deras tankegång, som orda
om classicitetens förfall, att de väl å ena sidan medgifva,
att Grekiska språket och litteraturen icke blott lika mycket,
utan i ännu högre grad göra skäl för sig såsom classiska,
men likväl icke inse, att en classicitet på den Latinska sidan,
hvartill på den Grekiska icke finnes något motsvarande —
och en sådan är ju ali de så kallade recentiorernas
virtuositet i Latinska språkets behandling — är någonting
konstgjordt, som endast genom ett oegentligt språkbruk kan få
den benämningen, är på sin höjd en parasitisk utvext på
classisitetens ena stam, men icke sjelf är classicitet. Går
man dem in på lifvet med denna invändning, så veta de icke
rätt, huru de skola bete sig. Antingen låtsa de om
ingenting och modifiera endast yttrandet derhän, att det icke vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
