Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmälanden af nya Skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
Anmälanden.
gjort uppror mot Konung Birger och valt sig en egen konung granskar
Str. i noten till s. 285 och förklarar uppgiften, hvad den valde konungen
angår, grunda sig på ett missförstånd. ■— Stora rimkrönikans uppgift,
att Birger kastat nycklarna till hertigarnes fängelse i Stege-å, anser
Strinnholm oriktig, emedan Birger endast i slutet af 4 317 eller de första
dagarne af 1348 vistats på Stegeborg och hertigarne hafva lefvat in
uti Juni månad sistnämnde år* har Birger förstört nycklarne, så måste
detta icke hafva hindrat, att man det oaktadt haft tillträde till
fängelset. Att de blifvit ihjelsvultna eller åtminstone dött en våldsam
död, anser Strinnholm troligt, emedan de afledo på engång eller nära
samtidigt.
Då uppfattningen af aristokratiens förhållande till folk och
konungamakt under denna period varit en af tvistepunkterna i den ryktbara
Geijer-Fryxellska striden, så torde Strinnholms röst i denna fråga vara
af intresse att höra. Han anser tiden från folkungaättens uppträdande
på thronen intill Birgers fall kunna betraktas som konungamaktens
höjd. "Men samtidigt med den vexande konungamakten skjuter
aristokratien redan starka rötter, dess hela ställning är emellertid ännu
"icke fast, ännu är densamma stadd i sin första bildning, känner ännu
"icke sina krafter, är ännu främmande för tanken att bilda en
motståndskraft, sluter sig fastmera till thronen och stöder konungadömet."
Men med år 4349 "framträder den med bestämd afsigt att vinna
inflytelse, att motväga, inskränka konungamakten." I hufvudsak afviker
således icke hans åsigt från den af Geijer i följande ord framställda:
"Det var aristokratien med en på densamma sig i början stödjande
konungamakt, som från denna tid började representera Sverige, men
också snart vände sig emot konungamakten och förtryckte folket m. m."
De synas båda anse denna tid såsom "begynnelsen af det aristokratiska
tidehvarfvet i Svenska historien;" men Geijer betraktar aristokratien
som fullt utbildad, och anser att den "medverkat till och deltagit uti
brödrakrigen," hvilket sednare Strinnholm förnekar, sägande att
herrarna långt ifrån att upptända eller underblåsa misshälligheterna
emellan bröderna bemödade sig att stifta förlikning emellan dem; bröderna
hade hvar och en sina personliga vänner och anhängare, och medhåll
af de herrar och män, som hörde till deras herrskareområde; men
intet tecken till partier. Häri lutar sål. Strinnholm åt den Fryxellska
åsigten, att brödrakrigen och brödramorden icke höra till
aristokratiens historia.
Detta band har afhjelpt en olägenhet, hvilken en hvar känt, som
önskat att för ett tillfälligt ändamål begagna h:r Strinnholms arbete,
och öfver hvilken ofta klagan försports: bristen på register. Här med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
