Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet, af Prof. Elias Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Elias Fries. Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet.
Yåra inhemska växter blifva i södern nästan alla vårväxter;
söderns sommar- och höstväxter hinna sällan till full
utbildning under våra korta somrar. Och att, under i öfrigt nära
likartade förhållanden, ett ojemförligt större antal menniskor
på qvadratmUen kan lefva i de varma länderna, än i de
kalla, är en nödvändig följd af den oafbrutna
vegetationsperioden i de förra. /’Ber bjöd naturen sjelf den glada menskan
njuta", hon lefver för dagen och behöfver icke samla
vinterförråd; på de tropiska högslätterna i Amerika blomma och
bära träden frukt, ofta på en gång, och ofta skördar man
samma fält 2—3 gånger om året, t. ex. i Indiern skördar
man om sommareii tropikernas herrliga frukter och rika
sädesslag, men/besår emot vintern samma fält med våra
Europeiska sädesslag, hvilka skördas om våren. Huru
annorlunda hos oss! I nordliga Skandinavien inskränker sig
vegetationsperioden till 2, 3 högst 4 månader; de bördigaste
fälten skördas blott en gång hvartannat år, och förråden
måste derunder insamlas för den 8, 9, 10 månaders långa
vintern, emedan der en kraftigare näring erfordras,’ än i den
smäktande södern. Och i den yttersta norden, der sjelfva
den nödväxta mossan blir det vigtigaste inhemska
näringsmedlet, såsom Islands- och Ren-Lafven, grundvalen för
Lapparnes hela ekonomi, skördas de dermed bevuxna fälten först
hvart sjunde år. Nästan alla våra inhemska trädslag,
företrädesvis barr- och hängeträden, förmå icke under den korta
vegetationsperioden på ett år utbilda både bladskott och
frukter, utan årsskotten uppskjuta sin blomning till följande
vår (ett i varma länderna okändt förhållande) och Enträdet
mognar först tredje året sina frukter*
Ett lands medeltemperatur angifver likväl endast de
allmänna dragen.af vegetationens fysiognomi; inom hvarje större
geografisk zon tillkomma flera andra momentér, som
närmare bestämma dess karakter. Så inverkar inom samma
zon t. ex. hela årets medeltemperatur i de flesta fall vida
mindre, än värmens olika fördelning emellan årstiderna. Är
sommarvärmen tillräcklig för de ettåriga växternas mognad,
hindrar icke en sträng vinterköld deras trefnad, emedan frön
icke skadas af köld. Redan inom Skandinavien äro de ett-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
