Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af den Skandinaviska jordens växtlighet, af Prof. Elias Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Elias Frres.
Irland och i sydliga och sydvestliga delarne af England ei
mängd träd ocli buskar odlas under har himmel, såsom
Lager, Camellier m. fl., hvilka icke uthärda medlersta Europas
vintrar, och Arbufus Unedo, flera Ljungarter, tillhörande
Medelhafsfloran, växa derstädes vilda. Det är den der än
annorstädes blidare luften och höggrönare gräsmattan, som
utgöra Engelsmännens käraste hemlandsmitinen, fast himlen ej
är så blå och rosorna ej så röda.
För att bedömma ett lands lämplighet för en växts
utbredning och odling, är likväl icke nog att känna landets
medeltemperatur så väl för hela året, som för de särskilda
månaderna; man måste äfven känna, om sommarvärmen fortfar så läng
tid, som erfordras för hvarje arts fulla utbildning och
mognad. Hvarje växt kräfver ett bestämdt qvantum af värme
för sin mognad, och tillkommer icke ett land åtminstone
minimum deraf, kan den aldrig/utan särskild vard, der trifvas.
Detta hindrar likväl icke, att de kunna blifva föremål för
en lönande kultur, så vida det är någon annan växtdel än
frukten, som sökes — ellei4 man under en del af året kan
förekomma klimatets menliga inverkan. Så tillkommer våra
nordliga länder visst icke det. qvantum värme, som erfordras
för Potäternas, Dahliernas m. fl. sjelfbestånd, ty de
härstamma från subtropiska högländer, der temperaturen hela
året om är nästan lika, men sommarmånadernas icke högre
än hos oss; vi begagna oss af denna årstid för deras odling,
och under de öfriga årstiderna skydda vi deras rotknölar
från den i deras hemland okända vinterkölden. Man har i
växtgeografien alltför ensidigt fästat sig vid den vilda
vegetationen; efter arternas närvarande förekommande i den fria
naturen uppdragit deras gränser, som likväl oftast äro
tillfälliga, hvilket inses deraf, att tillfälligtvis inkomna i ett
land, bosätta och sprida de sig hastigt, och ofta är det helt
lokala omständigheter, som hindrat deras vidare utbredning;
t. ex. mosanden afbryter i Smaland Bokens framskridande
mot norden, ehuru den vida nordligare trifves väl. Här,
som flerestädes, har det lilla, ensidiga floristintresset
bortskymt botanikens högre, praktiska mål; för detta är onek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>