Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
F. F. Carlson.
ropas, märkvärdigt nog, de tänkesätt som skulle hafva bildat
sig hos Carl X och i hans närmaste omgifning under det sista
vistandet på Seland, efter den misslyckade stormningen mot
Köpenhamn; denne Konung skulle då, uppgifvande sina
eröfringsplaner, hafva tänkt sig ett nära förbund med Konungen i
Danmark, hvilken han "slutligen unnat ärftligheten."
Grundtanken i detta nya politiska system var Nordens enighet inom
sig sjelf, och i följd deraf dess oberoende af~alla andra
makter. En allians skulle afslutas mellan dessa i tro och i språk
så nära med hvarandra förenade riken, genom hvilken
Konungarne skulle förbinda sig att vid uppkommande fara bispringa
hvarandra med ett visst antal folk och skepp , samt att icke
utan hvarandras vetskap och vilja ingå i vigtigare fördrag
med andra makter. Härmed sattes i förbindelse vidsträckta
planer för handeln och idén till en tullförening: de förbundna
rikena beherrskade största delen af Östersjöns hamnar och
-strömmar, och dessutom båda stränderna af Elbe och
Weser: en likhet i tullarne borde derföre upprättas, t. ex. för
Svenska och Norska metaller, trädvaror och
skeppsförnödenheter; och dessa tullar skulle bestämmas till måttligt
belopp. Så skulle man blifva herre öfver norra Europas
handel, och locka den tillbaka från vägen öfver Archangel,
dit Danmarks höga Sundska tull och de dryga afgifterna i
Sveriges Livländska hamnar hade skrämt den att taga’ sin
tillflykt. Vidare borde gudsfruktan upplifvas genom efter
vissa år återkommande kyrkomöten, gemensamma för alla
rikena. Väl inrättade polisordningar, byggda på samma
grundvalar, kunde ock blifva gemensamma för alla rikena.
Slutligen skulle en arfförening mellan de båda konungaätterna —
till hvilken vägen borde banas genom Carl XI:s förmälning
med Prinsessan Ulrika Eleonora — sätta kronan på rikenas
enighet. På detta sätt skulle dessa stater blifva starka nog att
uppträda som skiljedomare i de stora striderna mellan Polen och
Ryssland, mellan Frankrike och England, mellan Kejsaren
ocli de Tyska Furstarne. Europas rikedom skulle strömma
till Norden, och dess inre styrka gifva det kraft att bestå
i alla yttre faror. — Med dessa planer till en ny framtid
för de nordiska folken, i hvilka många kloka piän sägas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
