Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Statshvälfningen i Sverige uncfer Carl XF:s regering. §57)
nat dömmas efter sina egna yttranden. Konungen befallde
att lians efterlemnade papper skulle uppskickas till
Stockholm, men denna befallning återtogs, och de äro ännu icke
återfunna.
I förstone trodde man att Johan Gyllenstiernas död
skulle medföra en stor förändring i rikets politik och att de
planer , hvilkas uppgörande man tillskrifvit honom, skulle gå
tillbaka. Många hoppades derpå, och en mildring i den
bittra sinnesstämningen tycktes i förstone verkligen inträda.
Genast efter Gyllenstiernas frånfälle kallade Konungen till
sig Riksrådet Bengt Oxenstierna ocli satte honom i spetsen
för de utrikes ärendena. Han fick till och med (i Juli) ett
bestämdt uppdrag, att, eftersom Rikskansleren "för sin
o-helsa" var * tjenstledig , träda i hans ställe och led%
öfver-läggningarne i Kansliet ocli i Rådet. Den 24 Juli
utfärdades riksdagskallelsen. Hufvudsakligen på grund af den osäkra
ställningen till utrikes makter, men med en allmän
antydning tillika, af "åtskilliga andra rikets angelägenheter och
högvigtiga ärender" sammankallades Ständerna till den 1
Oktober i Stockholm. De mest olika rykten flögo kring
landet. Rådet förberedde Konungen derpå att stora
klagomål skulle vid Riksdagen framföras: det gjorde sig
förhoppning om en återgång af allt det som under de sednaste åren
blifvit förändradt. Konungen sades hafva tagit denna
framställning väl och syntes mera än förr fästa afseende vid
Rådets yttränden. Den största osäkerhet om den närmaste
framtiden hade bemäktigat sig sinnena. Under det äe gamla
formerna i det yttre stodo upprätt, var deras kraft i alla
riktningar bruten: ännu var den inre oordningen icke
af-hjelpt. Konungens faktiska envåldsmakt var den enda
myndighet som befann sig i sin fulla kraft. Men hans planer
kände, ingen, och efter Johan Gyllenstiernas död kunde man
icke ens nämna någon, som i förtroende hade del af hans
rådslag. I en spänd väntan afbidade man Riksdagen; det
var såsom en vindstilla före stormen.
s 1680 års Riksdag framställes vanligen i Svenska historien
såsom vändpunkten till ett nytt tidskifte. Den har likväl denna
betydelse, så vidt man afser konungamaktens utvidgning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
