Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Statshvälfningen i Sverige under Carl XI:s regering, af Prof. F. F. Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Statshvälfningen i Sverige uncfer Carl XF:s regering. §1)
af utgifter och inkomster. Ehuru Riksskattmästaren
qvarstod i sitt höga embete, kallade Konungen i Mars 1681
reduktionens hufvudman, Claës Fleming, till President i
Kammarkollegium, och arbetade med honom nästan
oafbrutet; Bergs- och Kommersekollegierna upphäfdes. Riksmarsk
tillsattes icke efter Carl Gustaf Wrangel och Krigskollegium
desorganiserades alldeles, genom den förändring Konungen
tvenne veckor efter Riksdagens slut vidtog, nemligen att
Fältmarskalken Banér, som skulle vara President, egde
sammankalla så många generalspersoner som vore af nöden,
men endast till en "Generalkrigsrätt", och att blott ett enda
af Krigsråderna bibehölls på ståt, men skulle likasom
Krigskommissarien stå omedelbart under Konungens befallning.
Rikstygmästaren förde serskildt styrelsen öfver allt som rörde
Artilleri och ammunition. Sig sjelf hade Konungen
förbehållit den omedelbara omsorgen om regementerna och alla
garnisoner, saint förvaltningen af alla penningemedel, så att
kassören , som hade dessa under sin hand, icke fick göra en enda
utbetalning utan Konungens egen anordning. På samma sätt
förfors med Amiralitetskollegium. Alla medel, som hade stått
under detta kollegii förvaltning, anförtroddes nu serskildt åt
Amiralen Hans Wachtmeister, och åt honom personligen
uppdrogs äfven högsta vården om skeppsbyggeriet, äfvensom
lian för båtsmanshållets upprättande skulle föra högsta
administrationen af Kalmare Län, Blekinge och Öland.
Riks-kanslersembetet blef efter De la Gardies afgång icke
återbesatt och Bengt Oxenstiernas befattning var mera lik en
Utrikes Ministers i nyare mening, under det Kansli-Kollegii
rådplägningar förlorade sin förra betydelse.
Sålunda var hela förvaltningen omskapad, icke
egentligen i en ny form, ty en sådan hade icke stadgat sig, utan
lämpad efter det ögonblickliga behofvet, och efter
Konungens omedelbara vilja. Och så samlade sig en allt
öfverväldigande styrka i Konungens hand. Han ingrep, nästan
såsom han varit allestädes närvarande, på de mest skilda
punkter med en omotståndlig makt. Än ioneslöt han sig på
Kungsör med Claës Fleming, Hans Wachtmeister och
Ascheberg for att ordna finanserna, flottan och krigshären; än genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
