Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om det Natursköna, af Mag. Doc. B. E. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oai det Natursköna.
91
trängd af Idéen; ty idéen är ett moment af anden, är
anden under en serskild form: följaktligen är Naturen i sin
helhet, såsom Universum, äfven lefvande.
Det allmänna föreställningssättet står på en gång i
öfverensstämmelse och strid med vår nu yttrade åsigt. Väl
hörer man ofta talas om "den lefvande Naturen", hvars
lagbundna, regelmässiga förändringar synas påminna om en
inneboende bestämmande själ; men man hörer lika ofta talas
om "det döda tinget", hvars hela existens tyckes inskränkt
till dess vis inertiæ. Detta döda ting, stenen t. ex., är
visserligen icke i och för sig lefvande, men den är ett uttryck
af naturens allmänna lif, så vida den är bildad efter
bestämda, på en andelig grund hvilande, lagar, hvilka
mineralogen undersöker och förklarar.
Detta Naturens allmänna lif, om hvars verklighet dess
oorganiska gestaltbildningar vittna lika väl som dess
organiska, tänder sig åter i en enskildt punkt, såsom
individuellt lif, inom den organiska naturen. Då inom Naturens
allmänna lif den inre andliga principen förhåller sig till den
yttre företeelsen såsom medelpunkten till periferien, till hvars
olika punkter den utsänder sina radier, men utan den
ömsesidiga genomträngning att de två momenterna i hvarje
serskild tillvarelsens form hopfalla till ett, bilda sig in i
hvarandra, så är deremot i det individuella lifvet det yttre så
uppfylldt af det inre att hvarje dess del deraf är
genomträngd, och, i de högre bildningarne, till-och med
nödvändig för det inres fullständiga uppenbarelse^ Visserligen hafva
vi sagt att Naturen i sin helhet (Universum) är genomträngd
af Anden; men man måste härvid lägga en väsendtlig accent
på ordet helhet: det är i naturens allmänna bildningsförmåga,
som anden ådagalägger sin närvaro i naturen; de serskilda
alstren af denna bildningskraft, ehuru danade enligt andeliga
lagar, kunna dock till den grad vara ett affall från Änden,
att han, ehuru han i dem erkänner sitt verk, likväl i dem
icke kan igenkänna sig sjelf. Om man derföre måste
erkänna hvarje naturföremål såsom en produkt af verldsandens
verksamhet, så är man dock icke berättigad att i hvart och
ett sådant söka anden sjelf; ty det är endast i det Helas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
