Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bibliotheksinrättningar, af Mag. Doc. A. Frisell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om bibliothöksinrättningår.
171
Likartade studier närma till hvarandra sina idkare. Detta
visar sig snart vid universiteterna, och det till
vetenskapernas fromma. De, som höra till samma fakultet och samma
fack, känna behof af närmare sammanslutning för ömsesidig
hjelp och uppmuntran vid studierna. Några sådana
fackföreningar, den medicinska och juridiska, hafva vid härvarande
universitet försett sig med egna bibliotheker.
Under ali denna serskildhet efter födelsebygd,
serskild-het efter studiifack finnes ändock alltid en gemensamhet i
fädernesland, gemensamhet i vetenskap. Äfven denna har
gjort sig gällande i fråga om de bibliotheker, som af stu^
denter här inrättats. Tillfälliga omständigheter hafva dervid
kommit till hjelp. Först bildade sig här — det var om
hösten 1843 ett Skandinaviskt sällskap. Studenttåget
samma år hade dertill gifvit väckelsen. Med brödrarikenas
litteratur rådde förut en oförlåtlig obekantskap. Det unga
sällskapet fick nu ideligen emottaga bokgåfvor ifrån
Danmark och Norge, och med hvarje sändning växte lusten att
läsa. I förbindelse med nämnda sällskap, hvilket med högst
få undantag utgjordes af studenter, uppstod några år
sed*-nare ett annat under namn af Studentföreningen, hvilken
åsyftade en närmare beröring mellan studenter af olika
land-?-skap. Hvartdera af dessa sällskap verkade mycket godt,
men intetdera egde garantier för varaktigt bestånd.
Skandinaviska sällskapet, hvars medlemmars antal icke var så
serdeles stort, hade snart genomläst sina genom inköp
småningom tillökade Danska böcker och kunde för öfrigt föga
åstadkomma. Studentföreningen hade från början kommit i
missförhållande till nationerna. Dessa hade emedlertid å sin
sida funnit behofvet af ett nytt föreningsband. Frågor
förekommo gång efter annan, hvilka rörde studenterna en corps,
och redan af gammalt hade nationernas kuratorer för
gemensamma angelägenheter under namn af kuratorskonvent hållit
sammanträden. På det att likväl icke ett hundratal och ett
tiotal af studenter skulle vid dylika rådplägningar vara lika
representerade, och att för allmänna sammankomsters
hållande en bestämd ordning måtte iakttagas, antog
student-korpsen nya stadgar och beslöt att hafva en direktion, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
