Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bidrag, tillagg och rättelser till hvad har stundom blott mera
outredt kunnat antydas.
Då Romarne länge herrskade vidt och bredt, icke
allenast öfver största delen af Europa, utan afven öfver Asien
och Africa, ar det att förmoda, det de öfverallt infört sitt
måttsystem åtminstone i beskattningsvag, afvensom att det
derifrån genom handelsberöring fortplantats till angränsande
folk, hvilka anses annu varit så vilda, att de ej egt något
eget system. Deremot synes det besynnerligt att, det
oak-tadt, nu eller åtminstone ej för så lange sedan, i de flesta
länder och till och med stader i samma land, så högst olika
mått, mål och vigt förefinnas, att de fleste både langdemått
och vigter ratt betydligt afvika från de Romerska, att ej tala
om mynten, som af allehanda orsaker aro och varit mycken
förändring underkastade. Namnde olikhet ar så stor och så
varierande, att man ej vetat hvar eller huru man skulle
återfinna de gamla måtten, eller snarare, att börja med, hvar
och en trodde sig ega dem i sitt eget land. Så t. ex. trodde
Budaeus Franska foten och unset vara det Romerska, Snellius
den Rhenlandska foten, Stjernhjelm den Svenska vara =
den Romerska, Cumberland m. fl. ansågo den Engelska
foten vara lika med den Grekiska och Yarden = xv/Snos
o. s. v.
Men jag skall hafva aran visa, det andra orter finnas,
hvilkas mått komma så nära dessa hittills förlorade, att vi
der kunna anse dem vara nästan alldeles i behåll; och att
det är möjligt restituera de gamla urmåtten, hvilka man
ansett förlorade, samt förklara deras naturliga betydelse och
bestämning.
Men hvad de aldre svenska måttförhållanderne angår —
3nda till nära Wasatiden, så har jag föga att meddela, ej
heller hafva många af våra antiqvarier lemnat några
fullständiga bearbetningar, hvaraf jag haft särdeles nytta. T. ex.
ur Loccemi antiqvitates kan hemtas nästan ingenting, blott
något ur hans Lexicon Juris. Jag har derföre måst se mig
om på åtskillige håll.
*•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>