Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, samt fig. 1, 2, 3 6C 4 de sarskilta qvarteren i naturlig
storlek på längden, men i !/2 scala till bredden.) Eller var
meningen kanske, att hvarje qvarter skulle föreställa hvar sitt
utlandska, och hvad fot svarade deremot? 1) Rotterdams,
2) Francfurts a. M., 3) Eichstädts eller kanske Englands, 4)
Wiens. Men en sådan finess ar knappt trolig. — Huru kunde
då Stockholms aln blifva så olika Rydaholms? om den af
denna var en copia, kunde man tagit mer an !/a tum fel?
Sådant ar val otroligt. Huru då förklara skillnaden?
Möjligen på det satt D:r Bexell namner, att man nöjt sig med att
copiera de 2 nedre qvarteren (3:e &C 4:e), eller då dessa ge
en val dryg fot (=10,1623 dec. t.), snarare de 2 öfre (1 4C
2 qv.) som ge en drägligare (10,044 dt.), eller troligast de
3 nedre (2, 3, 4), hvilka ihop ge en arm = 14,9558 dL,
och en fot = 9,9705 dect., eller snarare deras högre kant
(H. K.), som ger å tracopian likaledes precis 3 qvarter och
deraf en fot likastor som den nuvarande foten. Möjligen var
Stockholmsalnen redan länge förut befintlig, och man
ignorerade dess afvikelse från Rydaholmsalnen? — Men huru
gammal ar Rydaholmsalnen? Troligen, på stallet, så gammal som
kyrkan derstädes, eller från Sv. Grathes tid, som der ville
anlägga en stad, (kanske en hufvudstad?) men den
förskrif-ver sig troligen annorstädes ifrån. Hvad vittnar den om sig
sjelf? Dess hälft eller Rydaholmsfoten = 1,0103 Sv. f. =
132,955 (å 133) Franska ligner faller emellan Ansbachs
verk-fuss (=132,92) och Badens och några Schveitziska
Canto-ners (=132,98); men då Historien känner Svenska
utflyttningar till de sistnämnde, kunde Rydaholmsfoten medföljt en
dit. Men då Ryholmsfoten gerna kan anses precis ^=1,01
Sv. fot å 131,6 Fr. 1., så blir den snarare = 132,916 Fr. 1.,
som är precis 11 gamla Franska tum, så vida enligt de la
Hire den Fr. foten förr (före 1668) varit 1 linea längre än i
sednare tider. Då det nu mångstädes varit öfligt, att satta
11 tum = 1 baufuss *), sä kan således
•) Till detta bruk kunna vi ej anföra annat sannolikt skäl, ön att,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
