Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholmtaliwii och dan Likar*.
65
bukla, bvarigenom dess rymlighet blef eller befanns för stor,
sedan den försigtigt blifvit utplattad, befanns dock kannan
nästan väl liten i anseende till de öfriga. Stopet synes
tjenli-gare och äfven hcJfstopet. Det sednare befanns precis lika
med */, af (Gambeys) litre, hvadan Stjernhjelms fot = rp =
3
= o,1 raetre X = 0,2987603 metre eller öfver l\%
(circa 3/5) procent större den nu varande. Väl mycket!
Hans stop behöfde deremot ökas med 4,135 c. dt. för att göra
% litres; således 54,435 cub. toll = 4/s.0,004 cub. metre,
och en ”toll” (d. ä. hans decimaltum) = a JLiJL-EL =
K (6.51,135)
= 0,2968 decim., och foten lika många metre. Mätt på
annat sätt befanns stopet = 1,3134 litre, och således 4 c.
_3
toll = 0,026268.0,4 m , och 4 toll == 0,2972 d.m.; såsom
medium af bägge blir 4 St. fot = 0,2970 metre. Kannan
befanns = 2,6244 litre, och således deraf foten = 0,29747
m. Dessa mål komma nästan alla öfverens om att
Stjernhjelms fot är något större än den vanliga, som högst blir =
= 0,29694 metre, då man allraänligen sätter 4 metre något
större än 3,368 Sv. fot. (Wallmark fann större olikheter vid
Stenbockska Exemplaren, hvilka sannolikt ej äro så väl
bibehållna, som de Braheska). Såsom ett medium af alla 4
mät-ningarne kunna vi antaga 0,2975 m. (eller minst 0,297 m).
Härvid bör dock anmärkas, att mätningarne till vinnande af
rätt bestämning gjordes på det sättet, att kärlen ställdes
borizontelt samt påfylldes bräddfulla, dock utan råga, utan
blott så, att vattenytan öfverallt var plan. Att så borde
ske, slöt jag deraf, att måtten ej voro försedda med jiågon
så kallad pel, om man ej derföre vill anse ett hak i brädden
på N:o II (IV Quart. Stokh. SCc. =) stopet, men hvilket ock
kan tillfälligtvis sedermera blifvit gjordt genom någon stöt.
(Om de öfrigas innehåll framdeles vid rymdemålens
afhand-lande; då det ock kan blifva tillfälle att se, hurudan fot
deras dimensioner återge.)
Då kärlens öfverkant ej bildade ett riktigt plan, antingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
