Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Par. lignes eller 0,29625 metre, och stämmer väl med
Gre-liska foten samt den Kongl. Persiska (eller gamla
Babyloniska), hvilken sednare länge qvarhållit sig i Syrien och
Egypten. Det är nemligen länge medgifvit, att den Romerska foten
var 24/*ä af den förra*) och Ä/ö af den sednare. Om vi
derföre kunna visa att den Grekiska foten var 136,8 lignes
och den Kgl. persiska = 157,77 fr. lignes, så få vi Romer-
•) Enligt uppgifter af Plinius och Polybius m. fl. D& deD förra
säger, att 4 stadium = 600 Gr. f. = 625 R. f., så blir 4 Grek. f. —
= Rom. f., och då deraf åtminstone följer, att 4 stad. < 626 R. f.
och > 624, ja väl > 625, så blir Grek. foten < (*%4 + l/000) Rom.
foten samt > (*%4 — */600) R. fot. Enligt Plutarch skall stadien varit
föga > mil eller > 625 R. fot, således väl 625 och ett bråk, eller
högst 626 R. fot, och således den Grek. foten snarare det förra än
det sednare. Sätta vi den = 625 ’/* fot, så blir Rom. foten = 434,48
lignes, = myntens. Man får ock en dermed nära öfverensstämmande
uppgift från Rymdmålens. Enligt Cleopatra var nemligen 4 medimnus
= 2 etjuy = 408 Rom. Sextarier, och således 4 rt/uy ogevg eller
Grek. Cubik. f. = % Rom. Cub. f., hvadan Grek. f. = Rom. f. X =
= Rom. f. *%4 (4 — Via®)» och Rom. foten = Gr. f. X H + /«*»)
(= 434,538 fr. lignes). Härvid bör dock anmärkas, att om
rymde-målet varit det hufvudsakliga och exacta, så hade roten och således
längdemålet kunnat mycket nogare uttryckas med *6/u och stadien med
3
624. Ty ]/ (9:8) = 4,040042. Boeckh tror sig kunna visa, att Grek.
3-_
fot: Rom. f. = J/HÖ79 = 4 :0,96549 d. ä. nära = 29:28, men då
skulle stadiet bli nära = 620,69 Rom. fot. Så mycket kunna Roms
agrimensorer aldrig mätt fel, och hade de efter forntidens vana
uteslutit det pos. bråket, så skulle de ha angifvet 4 stad. = 620 R. fot,
och således Grekiska foten till den Romerska snarare såsom = 34:30
än 25:24. Härmed undergräfves ett af hans grund-antaganden, och
dermed ramlar en god del af hvad han derpå byggt. Grundfelet är, att
han alltför mycket litar på vigten af de bibehållna gamla mynten och
på de gamlas vägningar, hvilka vi redan visat ej voro noggranna och
3n ytterligare kunna visa, om så äskas. Till och med af den lista på
måuga funna Rom. vigter, han meddelat p. 470—488, kan man hämta
bevis i detta afsrendet, då vigter justerade af samma praefectus urbis
differera inbördes öfver 2 procent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
