Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekiska fbten och dete Likare.
79
Då detta sä ar, så kunna vi anse Grekiska foten hafva
varit oförändrad i 5 secler och troligen ännu längre, både
förut ända från Solons tid, och äfven sedermera, efter
Her-calani undergång, ända till långt in i Grekiska Kejsartiden
och till och med Turkarnes. Det är bekant att Carl den
store vexlade med Grekiska Kejsaren ambassader, äfvensom
att han reglerade det franska måttsystemet, hvaraf ännu i
nyaste tider en vigtsats om 50 ^ (la pile de Charles M.)
ur i behåll, och om hans cubitus eller toise vete vi, att
Fre-her (de statura Caroli Magni 1612) fann i Pfalsgrefvens
Ca-binet en stång med denna inskrift: ”Carlus Imp. jussit
cu-bitum istum facere juxta mensuram suam”, hvars längd Freret
anger = 6 */4 Rhenl. (eller Leydens) fot. Hela stången var
naturligtvis en Toise, och dess sjettedel eller 1 ,/24 rhenl.
fot = 1 pied des macons eller de Charles Magne. Men det
är ej vetterligt, hvart denna stång sedermera tagit vägen, om
och hvar den finnes i behåll? — Han niå då erhållit den
Grekiska foten, eller snarare en stång om 20 Gr. fot, men
af någon jemförelse med förut befintlige fransk fot, eller af
annan anledning, delat den i 19 fr. fot? — Eller har han
erhållit en Grekisk fot med en tillsatt digitus med finare
indelning och ansett alltsammans för en (Fr.) fot, hvarigenom
tvärtom således befinnes den Gr. foten = ,ö/i7 äldre Fr. fot =
= 136,31 (eller = 136,47, om den var förr = 145 lignes)
men med 144 utfaller den alltför liten = 135,52 lignes.
Luitprand, som var sändebud hos Kejs. Phocas i X seclet
bar troligen från Constantinopel hernfört sitt mått, som ännu
i Turin går för dess fot och befinnes = 227,7 Fr. 1. (eller
snarare = 127,4 enligt Auzout). Tage vi 3/6 häraf, så återfå
vi en Grekisk fot = 136,62 fr. lignes (eller 136,44), ganska
nära eller obetydligt mindre än den af det märkvärdiga
monumentet härledda. Men enligt Chelii vanligen noggrannare
uppgift är 1 pied Liprando = 227,75 lignes, hvadan fås 1
Grekisk fot = 136,65 lignes eller löga mindre än på
föregående sätt. Pä Mariae kyrkan i Culm finnes en gammal
Ru-the, som Korsriddarne skola ditlört, och hvilken Eytelwein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
