Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rydaholmsalnen och dess Likare af Prof. C. J. D. Hill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
q syntes vara ursprungligt, kunna vi lemna en annan
sannolik uppkomst af Fr. toisen, — och den kanske mera
Historisk, då dess vag öfver Spanien ligger närmare. Vi veta
nemligen, att Almamuns astronomer funno en grad i öknen
Senjar = 56 lj3 å 56 \ Ar. mil å 4000 cubiti eller å 6000
fot, och då de gåfvo det sednare talet företräde, kunna vi
deråt lemna så mycket större vigt, att per medium 4° blir
= 56,6 Ar. mil eller 56600 Toise, om vi anse namde fot
is vidare för franska, men troligen gamla franska, som göra
i nyare 1jn2 mera, och således 4 0 = 56930 Toises, hvilket
nästan alldeles stämmer med den gradlangd vid 33° 18’,
(eller ungefär nämde ökens latitud), som följer af Prof.
Svanbergs tabell, hvilken der ger 1 0 = 56903,5 Toises.
Märkligt är också att ännu i Gairo brukas en så kallad pik
be-ledi, hvars hälft är =4 28 fr. lignes = */9 franska fot, hvilken
hälft möjligen är en gammal Arabisk fot (= a/8 Cabda?),
som indelades i 46 delar (kirat) eller finger, hvaraf 48
således utgjort = 4 Pariserfot. * Det är derföre ganska troligt
och möjligt, att den Franska äldre toisen erhållits af
Ara-beme i Spanien och varit = 4 Arabiska Almamuns (eller
svarta) pik; — och utletes tvärtom härafstorleken af denna,
som man haft så svårt att få reda på, äfvensom af’ de öfriga
Arabiska måtten, hvilkas förhållande till denna Bernard
an-gifvit, samt af den Hebraiska.
I stället föreslogs blott i allmänna ordalag ett tyttem med naturlig enhti,
"qui påt meriter d’étre adopté par toutes les nations”, — den dock
redan der förefanns (ja, äfven till vigten, såsom vi strax skola se.) —
Också är det eget, att dessa nya mått lättare komma i enkelt
förhållande till en del utländska än till något af de inhemska. — Hos oss har
man väl ej gått så radicalt, dock styckevis tillväga, med förtigande af
vissa blifvande svåra olägenheter. Särdeles har med skäl blifvit
anmärkt det felaktiga i afskaffandet af vissa rymde-mål (Tunnan,
fjerdin-gen ocb kappen) samt verteummet. De förra skall man snart finna sig
nödsakad taga till nåder igen för redighet och lättnad vid uppbörden
äfvensom i handel; det sednare kan och bör man ej
fråoröfvaallahandt-verkare och med den deras lilla Math. kunskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
