Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapital, Kredit och Ränta! af Professor J. H. Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
priserna. De massor af guld, Califomiens och Australiens
pionnierer kastat i verldshandeln, ha höjt priserna men hafva
icke inverkat på räntan; de hafva i detta fall haft samma
verkan som i metalliskt mynt icke’convertibla sedlar hafva;
utsläppes deraf ett stort belopp falla de i värde eller, som är
detsamma, alla varor, hvilkas värde uttryckes i dessa sedlar,
stiga i pris. De i Ryssland under kriget utsläppta
sedelmassorna ha minskat dessa sedlars värde, men vi skulle^ knapt
förmoda att räntan till följe häraf det ringaste fallit. Samma
var förhållandet med assignaterna under franska
revolutionen, samma med sedelvärdets successiva fallande hos oss före
1830 års realisation.
16. Sådana som vi nu beskpfvit dem skall man i
allmänhet finna verkningarne af den större eller mindre
tillgången på rörligt kapital vara. Brist på rörligt kapital blir likväl
förderflig och tryckande hufvudsakligen endast i den mån
krediten deraf träffas, ty sådan är menniskans energie, sådana
hennes hjelpmedel i våra dagar, att, ligger hon icke uncler
för misstroende, fruktan eller någon annan af de själens
af-fektioner, hvilka verka förlamande på hennes handlingar, hon
snart ersätter de tillfälliga brister, hvilka förorsakas vare sig
af hennes egna härjningar eller af naturens mindre
bevågenhet. Man ser exempel härpå i den hastighet hvarmed ett
land, som blifvit hemsökt af en allt förhärjande fiende, efter
återvunnit lugn åter repar sig. Ett eller annat år äro
tillräckliga att igensopa härjningarnes alla spår.
Ingenting höjer menniskans energie mera, ingenting
po-tentierar hennes förmåga att producera mera än det
förtroende hon hyser till sig sjelf och till sina medmenniskor, och
krediten, vi upprepa det ännu en gång, är i detta hänseende
ett af produktionens väldigaste häftyg. Det torde i detta
sammanhang icke sakna sitt intresse att se ett faktiskt exempel
på kreditens magt, och vi vilja med afseende härpå efter
engelska källor lemna en beskrifning på den sednaste
handels-och penningkrisen i England år 1847, och på de mått och steg
man vidtog för att återställa förtroendet, serdeles som denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
