Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rat Ständernas rättigheter, så synes det tänkbart att de
båda högre Stånden, heldre än att vika för de båda lägres
anspråk, öfverlemna sin makt åt Konungen, när den mot
mot-ståndarne ej längre kan hållas. Men vi tro att såväl den
allmänna politiska bildningen som äfven konungamaktens
hof-samhet skola skydda för en sådan öfverdrift af ståndssplitet,
och att båda dessa omständigheter från
ståndsrepresentationen afhålla en fara, emot hvilken den kanske icke inom
sig sjelf bär någon fullkomlig säkerhet.
Vi jemförde nyss Preussiska regeringens verksamhet
efter 4807, med Svenska Riksdagens 4809. Deraf synes oss
tvenne saker bevisas, ifall något bevis för dem behöfdes.
Först, att en enväldig regering kan mer än väl införa
tidsenliga reformer i sitt land; för det andra, att en bristfällig
representation kan mer än väl häfda landets intressen. Hvar
finnes receptet för den bästa statsförfattning? — och, om
man trott sig finna, samt samvetsgrannt begagnat det,
har väl kuren lyckats? Huru många sådana, efter den
strängaste theorie tillskurna, författningar hafva ej stannat blott på
papperet? — Vittne derom Frankrikes, Spaniens och äfven
Tysklands historia! Och på den andra sidan, hvilka saker
hafva ej åstadkommits med den Engelska författningen,
hvilken väl ingalunda kan tjena till något mönster efter
reform-billens genomförande, och väl ännu mindre före detsamma?
Och om vi hos ett eller annat folk sett författningar i
demokratisk anda införas, rotfästa sig, välstånd och kraft utveckla
sig under deras inflytande; har väl detta varit författningens
eller folkets förtjenst? Och, om det förra varit händelsen,
hvarföre hafva då ej likartade frukter framkallats i andra
länder af likartade åtgärder?
Väl icke allt, men det mesta, det aldramesta beror
på andan, som ger författningens former lif och
betydelse. Vi sade icke allt, emedan former finnas sådana
att intet lif, ingen anda i dem kan bo. Men å andra
sidan kan äfven en kraftig anda gifva ett mäktigt lif åt
ofullkomliga former «ller utbilda dessa så, alt de bättre mot-
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
