Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu är. Emot dessa båda kan väl ett tiotal af Riksdagar
sättas, vid hvilka stånd ssöndringen förlamat all verksamhet;
dermed bevisas endast att riksdagens sammansättning kunde
vara bättre, hvilket vi ej hafva förnekat, icke att något godt
med densamma omöjligen kan uträttas. Huruvida åter den
politiska bildningen stigit så högt att derigenom vunnits
någon sannolik garantie för ståndssplitets upphörande och en
allmännare uppfattning af frågorna, torde väl likaledes vara
tvifvei underkastadt; men förf. kan dock ej, på grund af
erfarenheten från den sist förflutna riksdagen, för sig dölja den
öfvertygelsen att, nar de egentliga tvistefrågorna, isynnerhet
representationsfrågan, ej komma före och alltför mycket splittra
sinnena, riksdagen har både vilja och förmåga att
åstadkomma hvarjehanda godt. En afgörande slutsats vore
naturligtvis, efter en enda riksdags erfarenhet, förhastad; men det
vill dock synas så, och detta så mycket mera, som det tyckes
ligga till en viss grad i sakens natur.
Emellertid, om vi ej alltför mycket misstaga oss, har
den svenska riksdagens sammansättning och de resultater,
som deraf blifvit en följd, någon gång väckt våra
Skandinaviska stamförvandters uppmärksamhet och framkallat
omdömen, som ej alltid utfallit till bifall för vårt statsskick. Både
Norge och Danmark hafva författningar, bildade i sednare
tiden, på demokratisk grundval, och båda hafva under dessa
författningar raskt omskapat sina gamla förhållanden och
gif-vit ny fart åt landets utveckling. Det vore ej så förunderligt
om, under dessa förhållanden, vårt representationssätt icke
skulle mötas af beundran i dessa länder. Utan att vilja
nedsätta den tillgifvenhet Norrmän och Danskar egna sina
författningar, erinra vi dock att i Norge finnes ett parti, som ej
anser den Norska författningen lemna intelligensen nog stort
inflytande, och att i Danmark dess unga konstitution varit
utsatt för en fara från regeringens sida, som väl aldrig skulle
kunna hota Svenska författningen. (Det är, synes oss, var*
det. af att ega en gammal författning.’) Och för att tillika visa,
det hvarjehanda till det allmännas båtnad kan åstadkommas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
