- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Andra Årgångens andra Häfte. 1856 /
146

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En blick på de statsekonomiska resnltaterna af Riksdagen 1853—54 af Prof. Th. Rabenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tullagstiftningen med den sista Riksdagen inträdt.
Förändringen synes oss i många hanseenden vigtig, om den ock ej
varit så genomgripande, som många önskat det, och framför
allt vigtig deri, att både Konung och Ständer nu förenat sig
om en ny princip för tullagstiftningen. Denna princip, en
gång erkänd, skall sannolikt ej kunna frånträdas; dertill
öf-verensstömmer den alltför mycket med vetenskapens
resultater, flertalets af nationen fördel, näringarnes sanna
förkof-ran, och, rätt handhafd, finansernas blomstring. Dessutom
finnes ännu ett skäl att lyckönska sig till denna förändrings
inträdande i Sverige; och det är, att den nu beträdda banan
skall kunna leda oss till en tullförening med Norge, ett mål,
hvars vinnande genom den skedda reformen visserligen ej
var främmande för Ständerna, när de fattade sitt beslut, och
sedan dess blifvit ännu mera beredt genom tillsättandet af
en komité för att afgifva förslag om åtgärder till ytterligare
lättnad af handeln och sjöfarten mellan de förenade Rikena.

En annan fråga, vigtig för landets förnämsta näring,
ännu vigtigare för finanserna och aldra vigtigast för folkets
moralitet, blef äfven på ett, såsom vi hoppas, i alla tre
hänseendena lyckligt sätt löst under Riksdagen. Denna fråga
var bränvmsfrågan. Uppmärksamheten hade redan länge
varit rigtad på den stora bränvinskonsumtionens skadliga
verkningar, nykterhetssällskaper blifvit stiftade och enskilda män
med stor ifver uppträdt emot bränvinet, dess tillverkning och
förbrukning. Det är äfven bekant, hvilka förfärliga följder
för folkets både moraliska och fysiska tillstånd man trott sig
kunna härleda från det omåttliga bränvinssupandet. Mycket
derutaf var sannt, om också det åtföljdes af någon öfverdrift,
isynnerhet var bränvinet en källa till en mängd förbrytelser;
men onekligt var äfven att bränvinssupandet aftagit, om det
dock alltid ännu bedrefs i en beklagansvärd grad.
Märkvärdigt nog, att man under den föregående, lifliga striden mot
bränvinet likväl ej, såvidt vi kunna påminna oss, uppfunnit
det medel, som nu yrkats till hämmande af
bränvinsproduk-tionen, nemligen varans fördyrande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:25:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/2-2/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free