Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
putationer pro exercitio fordrats af hvar och en, som ville
vinna akademisk grad. Dä det emellertid icke fordrades
mer än en enda sådan disputation, böra de väl snarare
betraktas såsom försök, om respondenten hade vunnit erforderlig
skicklighet för att offentligen försvara en afhandling, än
såsom egentliga öfningar. Troligt är, att de afhandlingar, sota
vid dessa disputationer gjordes till föremål för granskning,
sällan varit författade af respondenterne. Åtminstone har
detta i sednare tider varit förhällandet. Innan dessa
disputationer genom 1852 års statuter afskaffade, hade de helt
och hållet förlorat sin betydelse såsom öfningar och prof för
respondenterne. Sällan deltogo desse i försvaret. Stundom
togo de sig äfven frihet från det aliggande, som vanligen
ansags tillkomma dem, nemligen att i korthet sammanfatta
opponenternes argumenter. Salunda hände, att respondenten
icke sade ett enda ord under hela disputationsakten. Fall
forekommo äfven, då han icke förstod det ringaste af
dis-putations afhandlingen *).
Sålunda hade de disputationsöfningar, som Universitetet
eller nationerna stadgat för sina medlemmar, nästan
fullkomligt förfallit. Om de försök, som under de sista 10 eller 15
aren gjorts att under andra former aterställa dessa öfningar
skola vi tala, sedan vi först redogjort för de offentliga
dis-putationsprofven.
Vi börja med gradualdisputationerna. Äfven dessa hafva
varit nära att sjunka till tom formalitet, och det är icke
otroligt, att gradualdisputationer inom filosofiska fakulteten cgt
rum, vid hvilka respondenten gjort lika litet, som de
tystlåtnaste respondenterna vid exercitiidisputationer. Kort före
pro-motionema hölls vanligen en stor mängd gradualdisputationer.
Detta hade till följd, att de icke kunde följas med
vederbör-lig uppmärksamhet. Härvid bör likväl anmärkas, att ehuru
1655 års konstitutioner stadga, att graden skulle medföra
rätt att privatim docera, likväl först sedan man dertill er-
*) Skalet, hvarföre de delta Oaktadt bibehöllos, var nöI intet annat
ön det, att respondenten skulle het »la tryckningskostnaden för
dispuiationsiifhandliriijen. Härom skola vi Iflngrö fiam nämna
några ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
