Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en utomordentligt god öfning och bereda ett tillfälle att
in-hemta noggrann kännedom om den bildningsgrad, som
lär-jungame ega. Att utån en sådan kännedom god
undervisning icke är möjlig, är en gifven sak.
Vi väiida oss till frågan om de åtgärder, som böra
vidtagas för att förmå studenterna till allmänt deltagande i
dis-putationsöfningarne. Oss synes denna sak vara ganska enkel.
Erkännes det, att disputationsöfningarne äro af väsendtlig vigt
för den akademiska bildningen, så bör ingen vara från dem
befriad. Man borde således enligt vår tanke för dessa
öf-ningars anställande inrätta så många föreningar, som finnas
vara behöfiiga, ställa dem under akademiska lärares ledning
och sedan föreskrifva, att hvarje student; som vill taga någon
examen, skall iriskrifva sig i någon sådan förening och inom
henne i den ordning, som pröfvas tjenlig, ett visst antal
gånger framställa diskussionsämnen och försvara sina satser,
samt för Öfrigt vid pafordran tjenstgöra säsoin opponent,
och slutligen genom offentlig disputationsakt aflägga prof af
samma beskaffenhet som öfningarne. Godkännes profvet, så
skall han deröfver erhalla betyg, hvilket berättigar honom
att i den fakultet, inom hvars område profvet faller, undergå
tentamina och examina. Godkrinnes icke profvet, sa far han
å nyo öfva sig, innan han aflägger nytt prof.
Det skulle icke förefalla oss oväntadt, om en sådan
föreskrift af mänga ansåges innebära ett tvång, som det >ore
lyckligast att icke behöfva använda, och vi tro oss derföre
böra angifva de skäl, som förmå oss att utån tvekan yrka
ett sådant tvång *).
*) Det torde icke böra lemnas oanmflrkt, att filosofiska fakulteten i
Upsala i ett förslag till reglemente för filosofiekandidatexamen,
uppgjordt med anledning af öfverlflggningarne under arbetet n ed
dö statuter, hom år 1652 stadfästes, bland annat velal hafva
stadgadt, att examinanden skuMe förete nöjaktigt vitsord öfver
deltagande i de enskilda skrif- och talöfninsar. som skulle anställas
inför der ill af fakulteten utsedde lärare. Se derom ”Underdåniga
förslag ocb betflnkanden angående nya statuter för Universitet erna
och Embetsexamina afgifna till Kongl. Maj:t i Apnl 1651,
Stockholm 1852”, sid. 113.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>