Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slutet. Särskilda öfningar i latintalande anse vi vara af nöden,
så länge det finnes nagon plats, för hvars erhållande man
skall aflfigga Latinskt disputationsprof. Då Latinet ännu kan
anses ega sin gamla betydelse af lingua eruditorum, böra väl
äfven öfningar, som icke egentligen åsyfta klassicitet, utån
öfning i det Latin, som inom den ena eller andra vetenskapens
litteratur blifvit vanligt, fa hållas inom den förening, dit
den ifrågavarande vetenskapen hörer.
Föreskriften att hvaije argument skall framställas i
syllogistisk form anse vi väl icke böra åter upptagas, men vi
anse det likväl tillhöra hvaije ordentlig disputationsöfning,
att de disputerande, när det påfordras, genast skola vara
färdige att i denna form redogöra för det, som de i friare
form framställt. Den, som det icke kan, har icke tillräcklig
formel färdighet och behöfver då öfvas. I en sådan öfning
se vi det bästa botemedlet mot allt skeft och sofistiskt
re-sonnerande.
I afseende på oppositionen tro vi den gamla formen vara
den enklaste. Det är naturligtvis en fördel för den, som
skall försvara en sats, att få reda sig med en motståndare
i sender. Yi anse det åtminstone till en början betänklijrt
att afvika fran det gamla bruket att lata såväl ordinarie
som extraordinarie opponenter opponera den ene efter den
andre. Man kan vid sidan deraf försöka med en friare form
för diskussionen genom att låta hvem som vill både försvara
och angripa, men svårare blifver det dock alltid, att
dervid bibehålla sträng ordning. Häri likasom i många andra
detaljer torde man lätt kunna finna det rätta, om man en
gång komme till försöket att på fullt allvar åter införa
disputationsöfningarne.
Yi hafva föreslagit, att de, som studera samma eller
närbeslägtade vetenskaper, skola gemensamt öfvas i
disputerande, och dermed hafva vi uttalat den öfvertygelsen, att
nationsföreningarne icke äro i stånd att gifva erforderlig
öf-niug. Yi äro långt ifrån att önska upphörandet af
vetenskapliga öfningar inom nationerna, men då vi icke antaga
dessa öfningar vara tillräckliga, torde vi icke derför behöfva
anföra annat skäl, än det som ligger i studiernas fördelning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
