- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Andra Årgångens fjerde Häfte. 1856 /
132

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommer ett slagregn, nedblötande ritarens papper just när
han medhunnit halfva eller en atftrn del at inskriften; åter
én annan gång påskyndar honom en otolig vägvisare, af
hvilkens biträde han beror, för att kunna hitta på en annan
ännu vigtigare sten i grannskapet. Han nödgas da hafsa
ifrån sig arbetet, tröstande sig med, att han en annan gång
skall återkomma och förbättra det bristfälliga; men denna
nästa gång kommer aldrig. Emellertid utgifves afritningen
sådan hon är, hvarvid han tänker, att det dock är bättre
att någon afritning eller läsning finnes än ingen, i fall
stenen genom någon tillfällighet skulle blifva förstörd.

Då sålunda ganska många af de äldre runstensläsniogarna
äro mer och inindre felaktiga, sa varder deraf en
beklagansvärd följd, att forskaren städse sväfvar i osäkerhet om
deras riktighet, och nästan tvingas att misstänka dem alla.
Vetenskapen och rikets värdighet fordrar derföre, att en
eftergranskning och återläsning af alla hittills kända runstenar
företages, samt att arbetet göres åtkomligt för hvar maa
uti en billig, men dock emot tidens fordringar svarande
upplaga; ty det är först sedan ett sådant verk blifvit allmänt
spridet och kändt som man kan vänta, att minnesmärkena
Sjelfva skola blifva föremål för allmän kärlek och hägnan.

Dock, vore det bara aå, att ingenting annat manade
till runstensgranskningens snara återupptagande i vårt land9
än behofvet af att fa pålitligare läsarter, sa vore saken lätt
nog hjelpt och med verkställigheten behöfde det då i Sjelfva
verket icke så mycket brådskas. Men se, det finnes en
annan omständighet, som gör det till en tvingande
nödvändighet, att detta arbete matte företagas snart och med en
sådan kraft, att det allenast är rikets, d. ä. Konungens och
Rikets Ständers, nitfallaste medverkan, som kan åstadkomma
det. Saken är nämnligen den, att den Svenska allmänheten
numera har glömt att älska och vörda dessa minnesmärken
efter ättstore fäder; och det, aom icke längre ingifver kärlek
och vördnad, det skyddas icke, utån gifves till spillo åt allt
slags ohägn och förstörelse. Med ett ord: de runstenar, öfver
hvilka man var så rättvisligen stolt och för hvilka hög och
lag gjorde så mycket under sjuttonde århundradet — Sve-v

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:26:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/2-4/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free