Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motion om ett anslag till uppsökande och
afteck-nande af i vårt land befintliga runstenar,
äfvensom till dessa afteckningars utgifvande, samt om
författnings utfärdande till skyddandet af landets
fornlemningar. Det begärda anslaget är 1500 Rdr Rmt,
hvilket är en nog liten summa, om något skall snart och
med kraft ku’na uträttas; ty ett lutande hus räddas lättare
från fall genom en enda kraftig ansträngning, än genom ofta
upprepade småförsök. På sådant sätt har man derföre också
icke sällan sett Riksens ständer uppfatta saker af liknande
beskaffenhet, när de hafva låtit sin gifmildhet vida öfverträffa
motionärens allt för blygsamma anspråk.
Det är äfven särdeles välbetänkt, att med begäran om
anslag till runstenarnes uppsökande och aftecknande blifvit
förenadt ett förslag till en allmän författning om runstenars
och andra fornminnens skyddande. Om något varit ett ord
i sinom tid, så är det detta. Ty da det visat sig, att deri
ofvan omtalade Kongl. Förordningen af den 17 April 1828
icke varit tillräcklig att åstadkomma något verkligt skydd
under de jämnförelsevis lugna tider, som hittills hvilat öfvér
våra bygder; så ligger det för en dag, att hon alldeles intet
skulle kunna verka till hämmande af förödelsen under de
väldiga omstörtningar, som icke torde uteblifva, när
järnvägs-byggandet väl kommer i gång. Huru väl kan icke redah
en liten bro öfver en sockenväg undangömma en vigtig
runsten för forskarens blickar! Men en slik sten kan dock
åter skaffas i dagen utån allt för stor kostnad, i fall hans
läge är kändt. Och dessutom är ändock antalet
jämnförelsevis ringa af stenar, som finnas nog nära, för att förtjena
indragas i ett sådant litet byggnadsarbete. Men tänk, från
hvilken vidsträckt yta en järnväg, en ”stambana”, skall
suga åt sig ocli uppsluka hvaije större gråsten, särdeles oiri
riktningen går genom en stenfattigare egnd! Och huru rent
af enfaldigt skulle det icke vara att ens vilja sätta i fråga
att någonsin få återse en runsten, som en gång blifvit
inbakad i en ”bank” eller nedtrampad i grundvalen under ea
viadukt-pelares förkrossande elefantfot!
Derföre är det j>ckså alldeles nödvändigt, att, uti en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
