Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>id personalanionen, — han tror tig ock hafva bevisat grnndlfchefen
af Norrmännens "anspråk", icke blott geoom all lägga särdeles stor vigt
vid och i en annan betydelse ån hvarje opartisk betraktare tyda följande
omständigheter, alt en Svensk man ian utses till Riksståthållare, att
Norges Grundlov ej har några föreskrifter om föredragning af utnkes
ärender, alt Konungens vanliga vistelseort förulsfiltes vara Sverige, ra.
fl., utån äfven genom att stödja sig på några bestämningar i Riksakten,
hvilka han likväl origtigl uppfattat, såsom att Unions- (Inlerims?)
regeringen alltid skall hafva sitt säte i Sverige, att i Interims-regeringen
Sveriges Utrikes Statsminister föredrager alla för båda rikena
gemensamma angelägenheter (enligt Riksakten blott sådana saker, som angå de
bäda rikena och ej genom sin natur tillhöra något särskilt Departements
handläggning), slutligen tyckes han äfven förbisett, all Konungavalet i
CarIstad blott är en nödfallsåtgärd och snarare är till förjnån for Norges
än Sveriges Komiterade« För denna åsigt, hvilken, såsom läsaren finner,
till en del grundar sig på misstag, torde Herr L. icke vinna många
anhängare. Att parallell betrakta tvenne länder, som lör öfrigt i så
många förhållanden förete så stora olikheter som Sverige och Norge,
kan icke annat än försvåra och förvirra Öfverblicken af det hela.
Besynnerligt är det L ex. att göra bekantskap med städerna i denna
ordning: Stockholm, Göteborg, Kristiania, Bergen, Norrköping,
Trond-bjem, Carlakiona, Malmö.
Betraktora nu Öfversigten af Sverige. Ref. kan icke här framlägga
eir redogörelse af bvnd denna innehåller; han anser deremot, att läsaren
lämpligare skall bilda sitt omdöme öfver dess värde i allmänhet och
om dess användbarhet såsom hjelpreda vid statsvetenskapliga studier i
synnerhet, genom att något tvertom säges om hvad den icke
innehåller, men bort innehålla. Ref. erkänner svårigheten af att förena
fullständighet och korthet, men frångAr dock icke den meningen, att
Herr L:s framställning är behäftad med flera ofullsländigheler. Herr L.
har t. ex. visserligen egnat større utförlighet än hnns föregångare åt
kapitlet om Stalsförfaltning och Slatsförvaltning, men alt hans
behandling af detta ej lärer tillfredsställa de flestes väntan, torde synas redan
deraf, att intet der nämnes om de olika regeringssätlen och
Konungamaktens förhållande till Råd och Ständer under föregående tid, icke
beller när Riksrådet upphäfdes, eller när Statsrådet inrättades*) o. s. v.,
att blott i förbigående talas om lagstiftningen och beskattningen (den
*) Allt hvad härom säges, innefattas i följande ganska märkvärdiga
mening: då (1789) återfingo Kollegiernas Presidenter sin plats
i Rådet, (som då upplösles!) hvilken de bibehöllo till dess 4809
års Regeringsform i sitt ursprungliga skick inskränkte Konungens
Råd (antingen de kallades Riksråd eller Stalsråd, upplyses icke)
till 9 Ledamöter j hvilka ej fingo bekläda andra civila ombelen,
samt föreskrefj att de allmänna ärenderna skulle föredragas af
statssekreterare, en för hvarje (ej huru många!) departement
(expedition?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
