Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagenhet fordrade tystnad (t. ex. Enkedrottning Maria Eleonoras
besynnerliga uppførande 1639 och 1641, Christinas uppfostran 1635).
Men under Carl XI.s førmyndare begynte det u ts track a sin myndighet
till inrikes saker af allman vigt, och vid riksdagen 1672 delades det
i två afdelningar, en før utrikes, en før inrikes årender. Sekreta
utskottets betankande var alltid af stor vigt $ att regeringame
någori-sin handlade i strid deremot har jag ej funnit* men visserligen var
førhållandet så, att de starka regeringarne, som hade folkets
før-troende, togo Sekreta utskottet liksom riksens stander med sig i sina
storartade planer. Att Sekreta utskottet gjort anspråk på att hftras
Ofver alla utrikes saker, eller stråckt sin befogenhet langre an till
att meddela råd Ofver de arender, som voro proponerade, finner man
icke føre Carl XI.s minderårighet 5 men i Sekreta utskottets
betankande vid riksdagen 1664 laser man en punkt, hvaraf sjunde
paragrafen i Regeringsformerna af år 1719 och 1720 endast ar en
om-skrifhing, och hvars mening ar den, att Sekreta utskottet anførtror
åt regeringen, att mellan riksdagarne besluta tffvér utrikes
angelagen-heter endast derføre, att Standema icke alltid kunna vara till hands
att afgifva sitt betankande.
Sekreta utskottet agde beslutande ratt, likaså Banko-utskottet,
som leder sin uppkomst från riksdagarne 1664 och 1668. Af annan
art voro de førberedandc utskott, som nedsattes før att behandla
sakema, innan de i ståndens plena skulle føredragas, och s5ka på
førhand leda deras beslut. Nar dylika utskott først kommo i brak,
kan ej med sakerhet uppgifvas. Måhanda skulle man såsom ett
sådant kunna anse det utskott, med hvilket år 1633 førslaget till
Regeringsform meddelades; men detta står åtminstone på gransen
till hemligt utskott, emedan det ej var regeringens afsigt, att då
annu meddela førslaget åt plena. I allmanhet kan man antaga, att
så lange regeringen behtfll initiativet i sin hand, skulle dylika
utskott ej komma i fråga; de beltåfdes egentligen endast då, nar något
førslag utgick från standerna. Vid riksdagen 1650. nedsatte de
ofraise stånden utskott, som gemensamt utarbetade den bekanta
protesten, hvilken antogs af Borgare och Bttnder enhailigt, afPresterna
med stor pluralitet, hvaraf man ser, att utskottet ej hade beslutande
ratt på ståndens vagnar. Under Carl XI.s minderårighet blefvo dylika
utskott vanliga, an beredande arendema hvart før sitt stånd, an
sammantradande till geinensamma c5fverlaggningar j de førekomma
vid alla riksdagar under denna tid.
Vigtigast af alla steg till utskottsbildningens utveckling och
stander-maktens fullkomnande var det vid 1664 års riksdag, då på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
