Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan anhångame af en krigisk eller en fredfig politik—
inkal-landet i rådet af de mån, som førnåmligast utmårkt sig på riksdagén
— benågenheten hos utskotten att Øfverskrida sina grånsor och i
bredd dermed ett visst misstroende inom stånden mot utskotten —
braskandet med „secretessen“, som likvål aldrig bevarades — den
utlåndska korruptionen — allt detta, och mera, &r gemensamt før
begge tidehvarfven.
“Vi hafva velat gøra våra låsare uppmårksamma på, huru vigtig
del af Sveriges historia Carl XI.s minderårighet år; vi hafva tillika
velat i korthet antyda, hvad låraren har att vånta af Hr. Carlsons
arbete. Hr. C. år den første, som med såker blick uppfattat den
råtta betyde Isen af denna tid, och han har framlagt resultatema af
sina djupa forskningar i en sådan form, som såkert gør dem
vBl-komna hos alla historiens vånner. Detta omdøme galler &fven hans
teckning af den nårmast føljande tiden, Carl XI.s krigs- och låroår,
ehuru vi sakna tid och utrymme att følja honom dit med vår anmålan.
Slutligen några detalj-anmårkningar. Pag. 105 skulle man af
ordalagen kunna tro, att riksmarsk-embetet stod ledigt under hela
Carl Gustafs regering, ehuru Hr. C. i førsta delen af sitt arbete
riktigt omtalar G. Horn såsom riksmarsk. Pag. 120, der Hr. C.
omtalar ståndens beslut att lemna Enkedrottnfngen ordførandeskapet
i regeringen „i kraft af rikets lag och stadgar“, tyckes han hafva
ftirbisett, att „Ståndernas forklaring om regerandet“, sådan den Kr
tryckt i Stjernmans samling af riksdagsbeslut, endåst anfør „vårt fria
val“ såsom grund før Enkedrottningens deltagande i regeringen. —
Uppgiften Pag. 870 att Pomponne ankom till Stockholm d. 8. Sept.
1671, kan svårligen vara riktig, då BjØmkloo, som dog d. 20. Aug.,
utnåmdes att underhandla med honom; Hr. C. skiljer sig før Øfrigt
i uppgiftema om, hvilka voro svenska regeringens kommissarier,
och hvilka riksråd protesterade mot alliansen med Frankrike, från
Tham, „Riksdagames och Regeringsformemas historia4‘ II. n, 102
och følj. utan att vi kunna afgøra, hvilkendera har rStt. — Carl
Gustafs konungaførsåkran blef ej så all deles oføråndrad lagd till grund
før Carl XI.s, som man skulle tro af hvad som såges Pag. 881, ehuru
føråndringame icke voro så vigtiga. — StØtande om också ej
vilse-ledande tryckfel førekomma Pag. 486 och 451, genom hvilka på
førra stållet Helmfelt gøres till fråmling, på senare 8tallet
Gripen-hjelm førvexlas med Gyllenhjelm.
Låsaren torde tycka, att om en recensent i en volyin på 615
sidor ej funnit flera eller vigtigare anmårktiiilgar åh desså, så kunde
han behållå dem før sig éjelf. Må ^å vai^a! Men vi tro dock, at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
