Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nBmligen Bnnu så ny, att man icke behbfver arman anvisning, 8n
boklådans, fbr att hitta henne. Men detta ett lattsinnigt
mång-skrifveris alster, vid hvars frambringande Minerva icke blott (efter
det gamla ordspråket) varit ogen, utan hvarvid hon icke alls bitrådt,
gbr man måhSnda klokast att fbrtiga. Om vi an icke kunna
fbr-neka dess tillvaro, utan måste, fbr ordningens skull, omnSmna
fbr-sbket, fblja vi dock ibfrigt med stbrsta belåtenhet Hr. Ljunggrens
efterdome.
Det tredje steget på samma bana Hr Hr. Ljunggrens nu anm&lda
skrift; och det ar ett godt steg framåt. Vi hafva redan straxt i
bbijan uttalat den fbrtjenst, ett dylikt arbete har om æsthetikens
framtid, fbrutsatt, att det ar gjordt med den flit i studier, den
ur-skillning i val samt den klarhet i framstailning, som saken sjelf
fordrar och en l&robok (hvartill det amnades) tillbbr. Och alla dessa
fbrutsattningar synas till den grad vara tillstades, att vi bnska fbrf.
tillfalle till framlaggande af utfbrligare och fullstandigare arbeten i
æsthetikens historia. Att slika skulle blifva „osaijbara och
obe-gagnadeu, hvilket fbrf. menar, vilja vi, fbr vårt lands heder, icke
tro, då den trohet i uppfattning och fbrmåga i behandling, fbrf. i
denna Tarospån ådagalagt, ar vard all uppmuntran så val från
kri-tikens, som allmanhetens sida.
Bokens afmatta vidd har blott tillåtit fbrf. att berbra de vigtigare
æsthetiska systemema, dem, som, hvart efter annat, beherrskat sin
tid: Kants, Schillers, Fichtes, Schellings, Romantikernas, Solgers och
Hegels, till hvilka i sednare delen Weisses og Vischers komma att
laggas. Han har varit tvungen at utesluta mindre inflytelserika,
ehuru icke mindre markvardiga, æsthetiska åsigter och konsttheorier,
såsom, t. ex., Goethes, oaktadt denne var Tysklands stbrste skald,
och Jean Pauls, anskbnt ingen såsom denne i hans „Aesthetik*
begripit och maktat skildra det komiska. Ytterligare har fbrf. måst
åsidosatta alla de interessanta anlopp till bildande af sjelfstandiga
systemer, som ofta i nastan hvarje land blifvit gjorda, och icke
minst i Sverige, med anvandande af de stbrsta snillekrafter: vi
påminna W9U om Ehrensvard, Biberg och Kjellander. Atminstone
på den fbrstnamnde har fbrf. i en sarskilt, af Svenska Akademien
belbnt afhandling, som vi snart torde få se i tryck, nedlagt
special-studier.
Glanspunkten i fbrf.s arbete synes oss bildas af hans vidlyftiga
och dock alltigenom rediga framstailning af Solgerska systemet. Att
h&r vara klar ar så mycket stbrre fbrtjenst, som Solger sjelf icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
