Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flet största inflytande •). JQHsäbetAi l&t (genast ffr&unna, att
kriget med Sverige numera kunde anses så godt som sltftadt,
d& det i Lerwerihaupts mmiie^t uttalade Ändamål redan vore
vunnet*; oéh ko» skref till Konungen af Frankrike lör att
bedja honom Åtaga sig fredens återstållaede *).
Redan innan de Fransyska intrigerna i Petersburg hade
segrat genem Elisabeths rövolwfcion, hade 4 sftdem «a «y
fiende uppträdt «mot Maria Theresia. i November landade
en Spansk année i Italien för att bemäktiga sig Österrikes
besittningar derstädes, hvilket -syntes så myeket lättare, «om
de Österrikiska trepperna blifvit dragna derifrån, oöh 4e
Sourbcmska hofven .ännu hoppades på Sardiniens »bistånd.
Ej långt derefter segrade Frankrikes planer äfven i ^afseende
på Kejsarvalet, då Kurfursten af Bayern under oomn’ af
Karl VH d. 24 Jan. 1742 i Fraökfurt utropades till ftemeitåc
Kejsare.
Men dessa skenbart lysande framgångar hvilade doek på
osaker grund. Vid de Fransyska feärarne herrskade iöke
den bästa ordning; oenighet och olydnad bland befaHiafvarae
bådade intet godt. Dessutom "är det farligt, när man bar
att göra med en bekjertad fiende, att, såsom det Fransyska
hofvet tydktes hafva ämnat, vilja föra kriget till en viss
punkt och icke vidare. Mettan bandsförvandterna, i
synnerhet mellan Frankrike oeh Preussen, rådde också -ett inbördes
o
misstroende, som icke saknade grund. A andra sidan vaxte
Maria Theresias stridskrafter dagligen geoom de
förstärkningar, som ankommo från Italien ^ch Ungern, under det
att förhållandena Vid andra hof äfven gestaltade éig
fördelaktigare ’för henne. I England väöktes ett häftigt missnöje
/
l) Herrarna l Hanetein Jfem. of Rrøsiø $. 306.
*) Herrman 1. c. IV. 679 och V. 12. Herrman säger, att hon
anmodade Ludvig XV att åtaga §ig bemedlingen, och så uppføttødes
saken både i Frankrike och Sverige. Men Ryssarne förnekade
det och påstodo, att hon endast begfirt hans goda efficier. Detta
tyckes t>ck wra det tröligeste, alf Amélota ord i bref till Lsnmary
d. 15 ‘Jan. 1742*: »La Gzarine e adressé 4 S. M. une lettre
po ur la -prier d’inter poser aes offioés pour le fétabiissement de la
paix. 6. M. a jugé ne devoir pas hésiter å accepter de fair«
les fonctions de médiateur.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
