Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del af det hela, tänkt såsom oändligt. Det sednare slaget
skulle åter hafva till följd, att det inskränkta, ehuru
be-stämdt af det hela och alla dess bestämningar, likväl vore
det blott till en viss grad, och att det inskränkta, då det
icke utan denna grad af bestämdhet kunde vara verkligt,
endast egde en mot bestämdhetens grad svarande grad af
verklighet. Skulle den inskränkning, hvarmed det ändliga
faktiskt visar sig vara behäftadt, vara af det förstnämnda
slaget, och i följd deraf hvarje det oändligas bestämning
för sig betraktad vara en dess del, hvilken från sig helt
och hållet utesluter de öfriga bestämningarne, så skulle ock
dessa bestämningar vara utan allt förhållande till hvarandra,
ty om de stode i något förhållande till hvarandra, skulle de
nödvändigt bestämma hvarandra eller vara hvarandras
bestämningar. Utan förhållande till hvarandra kunna de
likväl icke vara, då de alla förutsätta det hela och således
hafva detta till relationsgrund. 1 sjelfva verket ligger ock
deri, att en bestämning förutsätter det hela, redan gifvet,
att hon förutsätter alla dess öfriga bestämningar, och således
på något sätt eller i någon grad har dem alla till sina
bestämningar. Det är således endast i anseende till graden
af verklighet och icke i anseende till innehållets rikedom,
som det ändliga kan sägas vara skildt från det oändliga.
Antages en sådan skilnad ega rum, så kan det ändliga väl
hafva det hela till sin bestämning, men det oaktadt stå i
förhållande till detta samma hela, tänkt såsom oändligt. Det
ändliga är nemligen det hela, tänkt med en viss
inskränkning, i graden af verklighet, och måste då såsom hvarje
grad stå i förhållande till det, hvaraf det är grad.
Möjligheten af en sådan skilnads antagande bestyrkes deraf, att
det förhållande, hvari det ändliga på grund af denna skilnad
kommer att stå till det oändliga, icke på något sätt
hänvisar på något det oändligas förhållande till det ändliga.
Såsom en grad af verklighet utesluter väl det ändliga den
oändliga verkligheten, men den oändliga verkligheten kan
icke från sig i något afseende utesluta något verkligt, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
