Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifligt ogillade undantagens område och bestraffades med rätt
dryga böter ,J).
De särskilda nationerna stodo ej alltid på den
vänskapligaste fot med hvarandra, hvartill möjligen tvister om
företrädesrätt till akademiska befordringar ej så litet bidragit.
Under N. Palmstjernas kanslersstyrelse framställdes den
mindre behöriga fordran, att skåningar vid universitetsembetens
tillsättande, såsom infödingar, alltid skulle fördragas sökande
af annan nation, om meriterna voro lika. Detta påstående
var så mycket mindre berättigadt, som sjelfva universitetets
benämning: Academia Carolina Gothorum, tillräckligt visade,
att denna högskola var beräknad för hela Götha-rike; för
att ej här erinra om den nog långt gående begäran, som
Consistorium Academicum i Lund en gång framställde, att
alla studerande, som voro från Göthaland bördiga, skulle
tillhållas, att idka sina studier vid Lunds akademi. Hvilka
nu orsakerna till den emellan nationerna inbördes rådande
spänning än må hafva varit, så finner man alltför många
spår, att denna spänning yttrade sig i oaflåtliga fejder
nationerna emellan, ärfda från den ena generationen af den
andra. I synnerhet var det Småländska och Skånska
nationerna, som ännu ett århundrade efter det att Skåne blifvit
en Svensk provins, mot hvarandra fortsatte det krig, som
under så många sekler härjat Smålands och Skånes gräns
och hos de båda landskapernas invånare upptändt ett
natio-nalhat, som först en mångårig fredlig beröring kunde bryta.
Mellan de öfriga nationerna förekommo visserligen ej sällan
konflikter, men deras inbördes förhållande tyckes dock aldrig
hafva varit bestämdt af så inrotade antipathier. ll
ll) Den rätt lustiga anekdot, som på den mundtliga traditionens
väg bland studenterna bibehållit sig, att seniorerna någongång skulle
missbrukat sin makt öfver novitierna på det sätt, att de tvungo dessa
att ingå förlofning med de förras ”oförsörjda döttrar,” bär alltför
tydliga spår af att vara på fri hand uppspunnen och bekräftas icke af de
nationsprotokoller, som jag haft tillfälle att se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
