Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af poesi, för hvilken det nästan är det naturligaste att
behandla nutida ämnen: vi mena Romanen. Likväl står det
nämnda vilkoret qvar: ämnet måste redan vara ett i viss
mån skönt, om också icke denna skönhet för ett vanligt
öga genast springer fram. Anden måste hafva skapat sig
former, som åtminstone hafva en sådan ansats till skönhet,
att konstnärsfantasien af dem väckes till verksamhet, former,
som om icke idealsköna i antik mening, dock äro lifskraftiga
och karaktersfulla.
För att vara en företrädesvis poetisk måste sålunda en
tid ej blott hafva en bestämd karakter, utan äfven hafva
utpräglat den i uttrycksfulla former. Men om vår tid torde
kunna sägas, att den ännu ingen bestämd karakter har,
emedan den ännu håller på med sin karaktersbildning; ty
det karakteristiska för densamma är det aldrig tröttnande
sökandet efter ett nytt att sätta i stället för det gamla, som
man utdömt. Allt sedan franska revolutionen, hvilken bröt
med det traditionella för att på ruinerna af detta uppbygga
något splitter nytt, lefva vi i en fortvarande jäsningsprocess,
och ofta nog påminnas vi om, att massan ännu är
sjudande, ofta nog se vi, att de former, hvilka uppkommit af
en delvis afsvalning och krystallisering, åter bräckas och
öfversvämmas. Det gifves utan tvifvel ett oerhördt rikt
innehåll i tidsmedvetandet, ty elementer af alla föregående
tider röra sig deri; men de röra sig chaotiskt om
hvarandra, de hafva ej ännu hunnit ingå den rätta föreningen
med hvarandra; den rätta formen är ännu icke funnen. Vår
tids lifs- och kultur-former äro till större delen antingen
andetomma öfverlefvor eller nya, karakterslöst vacklande,
prosaiska nödhjelpsformer; ehuruväl på ett och annat ställe
fasta punkter tyckas ansätta sig, hvilka möjligen kunna
vara kärnan för framtida bildningar, tydande på att
tide-hvarfvets sträfvan icke är en fåfäng. De former, hvaruti
vårt sociala och offentliga lif rörer sig, sjelfva vår
kläde-drägt, jemförd med föregående tiders, bestyrka detta; och
onekligt är väl, att en känsla af att befinna sig uti ett öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
