Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dertill kommer ytterligare, att de sakna all sedlig halt, de
äro nemligen trogna afbilder af det verkliga lifvet, afspegla
ett samhällstillstånd, der det materiella är allt, der penningen
dyrkas som högsta gud 7). Om också fullkomligt tidsenliga,
torde de icke aflägga något talande vittnesbörd om vår tids
poetiska styrka, då deras egentliga förtjenst ligger i det,
hvilket mera är en förstånds- än en fantasi-sak; ehuru vi
å andra sidan anse, att framtidens drama kommer att draga
stor teknisk fördel af de nämnda elementernas ensidiga
utveckling i det franska lustspelet, äfvensom att flertalet af
våra svenska lustspelsförfattare kunna utan fara söka tillegna
sig något af fransmännens konstfärdighet i dessa begge
hänseende 8).
7) Huru djupt kräftsåret frätt, synes bäst af de dramer, hvilka
uttryckligen äro skrifna för att bestraffa penningeafguderiet, så t. ex.
af Ponsards ”L’Honneur et L’Argent,” uppförd 4883 första
gången och emottagen med ett bifall, som flyttade författaren in i franska
akademien. Hjelten är en ädelmodig ung man, som afträder sin ärfda
förmögenhet och dermed äfven förlorar sitt medborgerliga anseende.
För att emellertid återförskaffa honom detta och skipa poetisk rättvisa,
vet förf. intet annat medel, än att göra honom åter — rik.
8) Scribe, den store fadren till det nya franska lustspelet, är
ingalunda af sina landsmän erkänd som något poetiskt genie. P. L.
Möller i sin läsvärda prisskrift: ”Det nyere Lystspil i Frankrig og
Danmark.” (Kjöbenhavn 4858) citerar sid. 257 ett skarpt omdöme om
Scribe af Fortoul. — Mirecourt, som i sin biografi öfver Scribe (Paris
4856) citerar alldeles samma omdöme, men i öfrigt söker göra Scribe
all rättvisa, säger: ”Aldrig har han gjort anspråk på att kallas poet;
samma dag man uppfunne kuppletter på prosa, skulle Scribe genast
göra sig uppfinningen till godo.” — Färdigheten att bilda stommet kan
dock lätt nedsjunka till tom mekanism. Så brukar Scribe upptaga
ämnen, som misslyckats för andra vådevillister, stufva om dem,
fernissa upp dem, sedan låta dem uppföras och -— de göra lycka.
Oaf-låtligt studerar han sin publik. Mirecourt berättar, att han alltid
är närvarande, då hans pjeser första gången uppföras. Sittande djupt
inne i en loge, följer han med uppmärksamhet stycket och publiken.
Faller stycket, gnuggar han händerna och säger: ”Je lä referai
1’année prochaine.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
