Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En här, som frös och svalt,
Men segrade tillika,”
ja, som först då dukade under, när knappast någon mera
fanns qvar, som kunde segra? Äfven det, att kriget icke
fördes med stora massor, uti hvilka den enskilte försvinner,
utan utkämpades i mindre träffningar och skärmytslingar,
som lemnade enhvar tillfälle att ådagalägga sin tapperhet
och göra sig bemärkt, var ur poetisk synpunkt en väsentlig
fördel. — Vidare är detta ämne ingalunda ett nutida. Fyratio
år ligga emellan den sista svensk-finska striden och dess
besjungande, en tiderymd, som väl med hänseende till
mången annan historisk händelse kan vara en ringa, men är
alldeles tillräcklig för att göra denna till ett afslutadt helt, hvars
betydelse och närmaste följder kunna öfverskådas, och om
hvilket en efterverld troligen skall fälla samma omdöme som
nutiden. En ny generation har under tiden hunnit att växa
upp, och våra dagars Finnland är icke mera Finnland af år
1808. Äfven vi hafva under ett halft sekel lärt oss att
betrakta som brustna de starka band, som århundraden
igenom fästade Sverge och Finnland vid hvarandra. Vi hafva
fått vänja oss vid det. Sända vi någon gång broderliga
blickar ditöfver, så är det språk, som de tala, mera
önskningarnas än sannolikheternas; och komma någongång
önskningarna att gå i fullbordan, så förutsätter detta ett nytt
uppslag, som icke har något att skaffa med den poetiska
behandlingen af det till full verklighet blifna.
Ännu lefver dock hos oss intresset för Finnland och dess
kamp, men icke mera med den glödande feberhetta, som
skulle gjort Runebesgs dikt till en tendensdikt, om den skrif—
vits för 40 år sedan, utan i en lugnare, nästan vemodig form,
i hvilken dock icke saknas en beståndsdel af fosterländsk
stolthet, ty äfven svenskar skuro lagrar i den fejden. Men för
Finnland har denna strid en annan betydelse: från den räkna
finnarna sin nationalkänslas pånyttfödelse. Väl låg till en
början folket, och det under en lång tid, domnadt af slaget,
men med återvändande krafter vaknade hos finnarne känslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
