Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka Geijer hufvudsakligen byggt sin framställning, vederläggas ej af
dessa nyare, hvilket ej heller någon kunnat vänta, som känner den
samvetsgranna grundlighet, hvarigenom Hallenberg serskiljes från andra
män af Gustaf UI:s tid lika mycket som genom sitt flärdfria
framställningssätt, hvilket måhända förtjenat att oftare tagas till mönster. Men
hvad den, som känner Hallenberg, lika litet kunnat vänta, är att få se
en så stor mängd af för honom obekanta facta afslöjas af detta nya
verk — ej blott i en eller annan punkt, utan nästan i alla, hvilka
härigenom komma under ett förstärkt ljus. Företrädesvis bör härvidlag
uppmärksamheten fästas på framställningen af orsakerna till de
danska och ryska krigen samt isynnerhet af krigsrörelserna kring Kalmar.
Möjligen har dessutom hvarje enskildhet ett större värde för den tidens
historia än för en nyare tids. Det centralisationsarbete, som utmärker den
nya tiden och som i Sverige började med Gustaf den Förste, var ännu ej
långt hunnet, då den Andre af det namnet kom till väldet. Det var
ännu långt, innan Sverige kunde underkastas enväldets ytterlighet.
Statsmagten fanns visserligen till, men ännu ej större än, att den
måste underhandla om bistånd med de många magtinnehafvarne inom
landet, på hvilkas håg för uppoffringar åt fosterlandet dettas väl eller
ve berodde. Genom regeringens händer gingo visst redan rätt
vackra skattemedel, men otaliga behof måste dock fyllas directe genom
undersåtars frivilliga bidrag. Under en sådan i sig sjelf hjelplös
förvaltning kommer mest an på seden, kraften och viljan att handla och
tåla. Seden afspeglar sig i den historiska detaljen. De drag af
sjelfs-våld eller olydnad, hvilka statsmagten måste fördraga, bära då äfven
de vittnesbörd om, att andan öfverhufvud varit god, efter det onda ej
tagit öfverband. Genom rikedom på nya upptäckta enskildheter eger
den här omtalade första delen eit stort interesse. I medvetandet af
denna rikdom försmår författaren att upprepa gammalt och kändt, men
faller stundom, då han i några få skizzerande drag vill antyda, hvad
som fordrar större omständlighet, in uti dunkelhet, som lätt föranleder
missförstånd för den, som ej kan jemnföra med Hallenberg. Vi tro
denna lilla anmärkning kunna göras vid t. ex. framställningen af
underhandlingarne i Stolbowa eller af Elfsborgs eröfring. Det hade varit
önskligt, att författaren fått tillfälle att för denna eröfrings skildring på
stället taga lika god kännedom om gamla Elfsborgs locala förhållanden,
som han tagit om Kalmars.
I förbigående bör nämnas, att författaren förstått att mästerligen
såsom ett helt teckna den danska fejden, förd på en utsträckt
strids-linea (Kalmar — Jönköping — Elfsborg), härvid hufvudsakligen
vägledd af Jahn, från hvilken han dock — som vi tycka — med urskilj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
