Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon vid lösningen af sin uppgift kan med full säkerhet lita.»
Likasöm nu de logiska kategorierna ej äro något i sig, utan
blott hafva betydelse som tankens former, så äro ock de
granrmatiska formerna intet ännat än fonetiska tecken på
den ordskapande tankens nödvändiga relationer. Tanken
fö-des bel, och kan han sedan delas, så bär dock hvarje del
spår af sin plåts i det hela. Så är det ock endast genonf
abstraktion, som vi inom språkets ord skilja mellan inne*
håll och form, stam och ändelse. Satsen är det ursprung-*
liga, de särskilda orden åro något sekundärt, endast frukter
af grammatikerns analys, en analys, hvilkeu, liksom
ana-tomens, blott kan ske på lik Emedan ordet ursprungligen
är satsdel, så är också dess granrmatiska form, flexionsljuden,
lika ursprunglig som dess kärna, den s. k. roten. Den
förra är den senares organiska form, utan hvilken denna ej
hade någon språklig betydelse, ej vore verkligt ord. —
M. e. o. det väsentliga i hvarje språk är betydelsen,
innehållet. Detta är ett och detsamma i alla språk. Är det
nu detta, som skapat hvarje språks former, är det genom
detta, som hvarje språk är en organism, vså kan det icke
heller vara något annat än detta, som är språkets egentliga
lif eller väsende. Så är då den uppkastade frågan besvarad:
Det är menniskans oföränderliga natur, hennes
tankeförmåga, som är språkete egentliga väsende, af hvilket ena,
sig sjelf ständigt lika väsende de särskilda språken äro
blott tillfälliga uppenbarelseformer.
Den empiriska språkforskningen hade funnit, att hvarje
språk är ett systematiskt helt. Ett språk kan ej vara ett
sjelfständigt, blott nr sig sjelft förklarligt väsende. Frag&fc
blef dä: från hvilket organiskt väsende har det sin syste-*
ttiatiska form t Från ¿en menskliga tankeförmågan! *— blef
Beckers svar; och utan tvifvel har han dermed angifvit ett
strängt lagbnndet, ett systematiskt och något, som oneke-*
Hgen står i samband med språket. Men huruvida båda, Söm
det heter, täcka hvarandra, d. v. s. huruvida verkligen allt
i språket kan förklaras ut tankeförmågan, såsom Becker
inénade, oCh utan hvilket hatas förklaring ej håller stånd ^
år icke lika otvifvelaktigt. Enligt Bfecker är* som vi sett*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
