Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla folk, utan, såsom Humboidt uttryckte sig, af en
särskild, mer eller mindre fullkomlig »nationallogik.»
Men det är icke endast de relationer, i hvilka den
talandes föreställningar stå till hvarandra, han genom
språket måste kunna göra begripliga; föteställningarne sjelfva
måste äfven hvaije för sig kunna betecknas. Hvaije
språk har ej blott en grammatika, det har också ett
lexikon; och äfven från dess synpunkt måste språken kunna
med hvarandra jemföras, och således olikheterna bestämmas
lika väl som likheterna. Huru ett språks karakteristik
i detta afseende och framställningen af dess skilnad från
andra skall ske, är svårt att säga, då nästan intet
sär-skildt språk, ej ens de mest genomforskade, de båda
klassiska, blifvit genomarbetade från denna sida. Öfver hvarje
i någon mån kändt språk har man en grammatika eller en
lära om de principer, efter hvilka det logiska eller formela
elementet i det meddelade, föreställningarnes relationer, kanna
betecknas i det språket. Men på en semasiologi eller en
lära om de principer, efter hvilka de särskilda
föreställnin-garne betecknas i det språket, eller m. a. ot. på en lära om
de lexikaliska betydelserna har man först nyligen och blott
för ett språk (latinet — Reisig, Haase, Benary) böljat
arbeta. Det måste således ännu dröja länge, innan den
jem-förande språkforskningen kan med någon framgång beträda
detta fält. Emellertid kan man utan svårighet förutsäga,
att äfven här hvaije steg framåt skall såsom falsk stämpla
all på förblandning af tanke och språk hvilande från
metafysiska principer utgående generalisering. Det är denna
falska semasiologi, som persiffleras genom de bekanta
ironiska derivationerna i den platonske Kratylos; så gammal
är nemligen i sjelfva verket denna först i våra dagar
benämnda del af språkläran. Den i Kratylos betecknade
se-masiologien förhåller sig till den rigtiga på samma sätt som
den s. k. allmänna språkläran till den rigtiga grammatiken.
Liksom den allmänna språkläran i språkens ordklasser och
de etymologiska flexionsformerna igenfann det menskliga
tänkandets nödvändiga bestämningar, de logiska kategorierna,
så ville de af Plato förlöjligade etymologerne i hvarje ords
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
