- Project Runeberg -  Nordisk universitets-tidskrift / Fjerde Häftet. 1858 /
113

(1854-1866)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inaohiitt, måate verka från böi$an. Qcb hon gQr det; pj
,ble?tt så* att hon verkar dep semasiologiska enheten, utan ock
på, att hjon. skapar meddelningsdriften och lusten att förstå,
ty på annat sätt kan hon pj verka som språkskapande i tiden.
Men.ur sig sjelf kan hon icke, lika litet som
meddelnings-driften och uppfattnipgslusten, förklaras. Det är metafysiskt
ömkligt att aptagp en drift, ett pathos utan något innehåll.
All mensklig drift går ut på tillfredsställandet af ett
mensk-ligt behof. Men hv*rje b$iof häntyder på en potentiel
när-yaro af det sökta (ignoti nu}la cupido), vare sig nu att
detta blott är ett medel för ett visst för menniskan
nödvändigt. ändamål och dexföre med föreställningen om detta
(rigtigt elley, origtigt) förenadt, eller ^jelfändamål, d. v. s,
en för menniskan väseptljg bestämning. Så visar nu
äf-ven denna sympathi, denna meddelningsdrift, denna »lust
a&t förstå» ovilkorligen på ett ipopi menniskan närvarande
högre väsende, utan hvars närvaro såsom öfverordnadt
väsende den i ^ympatbien och wwddelningsdriften liggande
tendensen, hos den sympathiserande. att. ställa sig som
samordnad jepite vissa andra ej vore begriplig. Detta väsende
kan icke, såsom vi redan visat, v^ra Gudomligheten, det
måste således vara ett ändligt, men dock menniskan
öfverordnadt andligt väsende. Att det är samma väsende,
nationen, hvars tillvaro vi äfven genom andra företeelser än
språkets känna, deröm förvissa oss de af vår tids
språkvetenskap bevisade redan anförda trenne sapningarne.

På den framstälda frågan:, hvad är språkets egentliga
väsende? -— kupna vi således nu svara: språket är en
up-penbwreUe af nationalanden. Derifråp, från nationaliteten,
dess iif, dess själ, de$s friaptyeckling, dess organiska na-’
tur. Derjfrån också, och endast derifrån, den enskilda
men-niskaps delaktighet af dess; välgpruingar, hennes talförmåga
och pil dpn andliga, utveckling, som genom detta
samman-hållningsmedel kommer menniskan pnsam af jordiska
varelser till godo. —^ Rigtigheten af detta antagande hafva vi
Sökt bevisa /är det förptq indirekt genom ådagaläggandet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:28:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordutid/4-4/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free