Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det första: finnes då intet annat nAlterthum» än éet s. L
klassiska, och äro grekiska oeh romerska nationerna de
enda, som kunna blifva föremål för forskning ofch vétande?
samt för det andra: hvar ligger gränsen mellan historien och
den sålunda bestämda filologien? På den första af dessa
frågor kan man icke svara nekande. Är fllologien
»fora-tidsvetenskap» (Ek), så är nttrycket klaf&isk filehgi ej
längre en pleonasm 5 det måste så finna» lika ifå&ga
filologiska discipliner, som det finnes nationer med en historia.
Detta hafva ock tänkande klassiske filologer, erkänt. Så
förklarar t. , ex. Böckh uttryckligen Biologien vara »en
historisk vetenskap om ett bestämdt folks hela lif och
verksamhet noder en viss afslntad period»; och Haase erkänner
det vara lika orimligt att inskränka filolögien till
vetenskapen om de klassiska nationerna, som det skuUe vara att
inskränka zoologien till vetenskapen om de vigtigäste
hus-och rof-djureu eller något dylikt. Också häfva faktiskt från
detta århundrades böljan (den semitiska ännu förr) utbildat
Sig andra filologiska vetenskaper med, om ej lika oinfatt^
ning som den klassiska* dock lika vidsträckt uppgift. Så
är, såsom bekant, en Gesenii* en Ewalds m. fl. hebreiska
filologi ej blott lingvistik, utan ett fullständigt utbredande
öfver det judiska folkets hela äldre tillstånd; så hafva J.
Grimm, Lachmano, N. M. PetOrsen, Schafarik m. fl* ej nöjt
Sig med att undersöka sina folks äldre språk, utan de hafva
efter den klassiska filologiens m&nster utsträckt sina
förökningar öfver alla områden för de tyska, skandinaviska och
slaviska folkens äldre tillstånd och Öden. Och detmed
tyckes denna fråga af gjord.
Återstår att angifva den sålunda bestämda filologiens
gränser mot historien , hvaiis uppgifé ju också år att skildra
nationers äldre tillstånd och öden. Och det är icke endast
den politiska historien, mot hvilken den såsom
forntidsveteia-skap bestämda filologien tyckes -få svårt att begränsa sig,
utan äfven eller ännu mera vetenskapens och konstens
historia och hela kulturhistorien i detta ords Vidsträcktaste
betydelse. Att någon skilnad måsté finnas, är tydligt; man
har annars återfallit till»polymathisniens gränslösa utbred-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
