Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
¿ing ut språkets; : föb det andra* måste en dylik getriensam
språklära, för att vara vérkligi! fruktbärande, af se ej
mindre de jémföhia språkens: olikheter* än deras likheter. I
logiskt äfséende kan en’ dylik gemensam språklära-ej blilva
något annat än ett uppvisande af* huru hvarje särskiUt
kändt språk på sitt sätt — alltid mer eller mindre
ofullkomligt — söker uttrycka vissa (ej på långt när alla)
logiska kategorier. Så behandlad ka*n en dylik gemensam
språklära med fördel éättas *i samband med den första
logiska undervisningen. Dterina * jemförel6e blir då nemligen
och måste blifva lika mycket en skiljande som en
sammanställande. , >
Men äfven för filösofiens system är den ethnologiska
språkförklaringén af icke obetydlig vigt. —Det är bekant,
hvilken genomgripande reform af filosofien skedde genom
Kants kritik af kunskapsförmågan. Känt bevisade
ovedersägligen, att" alla de former {frummet och tidön samt
kategorierna) , hvilkä man plägat tillägga tingen eller väsendena
i sig, blott tillhöra vår kunskapsförmåga. Kuttsfcapéns/om
kan således icke komma utifrån. Och lika litet hans
innehåll, tilläde och bevisäde Fichte. Idealismens nödvändighet
vär derigenönTén gång för alla ådagalagd. Allt verkligt är
således ideelt och finnes1 inom thenniskoanden. Men
^Varifrån har det kommit och huru? På <lemla fråga gal Fichte
det bekanta svaret: allt är skapadt génom jagets egen eviga
och nödvändiga sjéSfverksamhet. Det vat; hvad ttian kallat
subjektiv idealism. Kunskapsprocessen var tillika
verids-skapelse, fenömenölogien var kosmogöni eller metafysik
Hvad som sålunda kan få plats i deönä menbiskéförnuftets
Utveckling, hvad som visar sig vara en nödvändig produkt
af den fenomenologiska processen, det är i sanning, allt
öfrigt är blott ett förvillande sken. Härurförsöken att
utföra och in i alla detaljer beskrifvä dtenna prooesö, för att
få veta, hVad sant och verkligt är; ty endäst det ; som är
förnuftigt, är verkligt, och det i sätHiihg’ vterkliga är
förnuftigt. Hégels namn år, såsom beksänt, fästadt vid det
mest storartadte försöket af detta slåg; stora^tädt genom sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
