Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oduglig, utan det är hans egenskap af process. Det är ej
behofvet af ett icke-ide^Ä, som talar genom den religiösa
och moraliska känslan, utan det är behofvet af ett
icke-veoclande, af ett fast och evigt. Spekulationens uppgift kan
icke längre vara att ur intet frambringa verkligheten, ej
ens att med det ändliga menniskoförståndets tankeutveckling
efterbilda någon förutsatt oändlig Gudomsutveckling; utan
helt enkelt att söka begripa den verklighet, som faktiskt
finnes, d. v. s. att uppsöka den yttersta grunden till hvarje
företeelse inom menniskans verld. Filosofiens uppgift kan
icke vara någon annan än den att söka besvara frågorna:
livad är det egentligen substantiela, det fasta, det eviga
i detta tillfälliga och vexlande? och huru har detta eviga
och förnuftiga fått denna timliga och sinliga form? Med
ett ord, filosofien fortsätter intill de yttersta grunderna —
hvilka, såsom yttersta, icke kunna vara andra än eviga,
sjelfständiga väsenden — det uppsökande af grunder, som
är hvarje vetenskaps uppgift; och hon söker ur dessa
yttersta grunder förklara de i den faktiska verkligheten
omedelbart gifna följderna. Likasom de empiriska vetenskaperne,
så börjar derföre äfven filosofien analytiskt, för att först
sedermera genom en synthetisk konstruktion pröfva
rigtig-heten af analysens resultat.
De genom den regressiva analysen vunna yttersta
grunderna, de sjelfständiga lefvande väsendena, äro då filosofiens
egentliga föremål, och deras olika arter måste bestämma
hennes indelning såsom synthetisk vetenskap. Huru många
och hvilka de äro, kan blott den föregående analysen
af-göra. Om tillvaron af en art af dylika sjelfständiga
väsenden , menniskoandarne, äro vi omedelbart visse; deras
sjelfständiga och eviga natur hafva med en mun lärt den
skarpsinnigaste spekulation och den upphöjdaste religion. Samma
är förhållandet med det oändliga eviga väsendet, hvilket
såsom oändligt kan vara blott ett, Gudomligheten. Den
theo-retiska filosofien måste således innehålla åtminstone tvenne
delar: den filosofiska läran om Gud och den filosofiska
läran om menniskan. Huruvida någon ytterligare del finnes
eller erfordras, beror, som vi sett, deraf, om något i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
