Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ethnologi. Såsom ett bidrag till denna nya filosofiska
vetenskap kunna de antydningar, vi i ofvanstående afhandling
lemnat, måhända tjena. Yi hafva nemligen sökt besvara
frågan, hvilka andliga väsenden äro de menskliga språkens
yttersta grund, och* hafva dermed lemnat ett bidrag till
bevisen för dessa väsendens tillvaro eller till den analytiska
inledningen till den filosofiska ethnologien. Vi hafva
der-jemte sökt antyda, huru ur det sätt, på hvilket dessa
väsenden nm6te uppträda inom menniskans verld, nemligen
såsom samhällen, just språkets företeelse — synthetice —
låter förklara sig. Att dermed ej på långt när alla de
språkfilosofiska frågor, hvilka enligt vår åsigt inom den
filosofiska ethnologien böra upptagas och der kunna
besvaras, äro ens nämnda, än mindre besvarade, veta vi
alltför väl.
Att förklara nationaliteter och menskligheten kunna
utgöra föremål för en rent filosofisk vetenskap eller att bland
de filosofiska vetenskaperna upptaga ethnologi är detsamma
som att erkänna dessa väsenden för andliga, 6jelfständiga
och eviga, ty några andra kunna icke vara föremål för
för-nuftsvetenskapen eller filosofien. Och ett sådant
erkännande från filosofiens sida är icke för tidigt. Hon gifver
derigenom endast en vetenskaplig bekräftelse på, hvad
folkens instinkt redan länge sagt dem. Hvem vet ej, hvilken
betydelse i våra dagar nationaliteten eger äfven för politiken,
och hvem känner ej den rol, just språkfrågor spela i denna
nationalitetspolitik? I sanning, det resultat, vid hvilket vi
stannat i afseende på språkets ursprung och väsende, är
icke mera skildt frän Condillacs och Monboddos, än den
uppmärksamhet, våra dagar6 diplomati tvingas att skänka
sådana för förra århundradens kabinett obegripliga
bagateller som undersätarnes språk, är olika den lätthet, med
hvilken man i en ej aflägse förtid lät civilrättsliga
arfs-bestämningar eller ersättning6domar klyfva och sätta ihop
stater efter slumpen eller kartan. Medvetandet om
nationalitetens vigt och betydelse har, såsom sagdt, i vår tid
vaknat. Hånas hon ock ännu praktiskt, få inånga på henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
