Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jfr Schasler: Die Elemente der philosophise1*en
Sprachwissenschaft W. v. Humboldt’s. 1847. Mot hvilken
Steinthal: Die Sprachwissenschaft W. v. Humboldt’s %*nd die
Hegel’sehe Philosophie. 1848. Yidare
Haym: Wilhelm von Humboldt. Lebensbild und
Charakteristik. 1856.
Steinthal: De pronomine relativo, commentatio philo
sophico-philolo-gica. 1847.
Die Classification der Sprachen. 1850.
Der Ursprung der Sprache. 1851.
Die Entwickelung der Schrift. 1852.
Zur Sprachphilosophie. 1858. (Zeitschrift für Philos, von Fichte zc.
XXXII); samt hufvudverket
Grammatik, Logik und Psychologie. 1855.
Jfr Heyse: System der Sprachwissenschaft, herausgeg. von
Steinthal. 1856.
Lazarus: Das Leben der Seele. II. 1857.
Något i egentlig mening svenskt utgånget från den på
Humboldt stödda moderna språkbetraktelsen känna vi icke. Men
Finlands svenska literatur har att uppvisa ett par dithörande
af-handlingar af Kellgren (i ”Fosterländskt Album*’ och
Snell-mans Literaturblad).
Mad vig: Om Kjönnet i Sprogene. 1835. (Yidenskab. Selskabs Histor. og
Philos. Afhandl. V.).
Om Sprogets Vœsen, Udvikling og Liv. Förste Stykke. 1842.
Om de grammatikalske Betegnélsers Tilblivelse og Vœsen. I, II.
1856, 7.
Då hufvudmålet för ofvanstående af handling icke varit historiskt, så
har för det första icke allt upptagits, som kan ega interesse för
språkfilosofiens historia såsom sådan, för det andra framställningen af de läror,
hvilka innehålla sådant, som enligt vår åsigt har blifvande värde, icke
alltid varit diplomatisk. Vid Hegel hafva vi ej tvekat att for
tydlighetens skuld utföra hans tankar — naturligtvis i den af honom angifna
rigtningen — något längre, ftn i Encyklopediens magra utkast skett.
Steinthals psykologiska förklaring af språkets uppkomst hafva vi ej
ansett nödigt att återgifva i hans egen godtyckliga och ofta förvillande
terminologi; äfvensom vi i tysthet förstärkt motiveringen för rigtiga, men
ej alltid med bästa skäl understödda antaganden. Och då vi vid
Hum-boldt redogjort för betydelsen af den inre språkformen, så hafva vi ej
strängt bundit oss vid hans uppfattning deraf, utan bestämt detta för
språkfilosofien vigtiga begrepp så, som vi anse det böra uppfattas. Yi
ftro således icke omedvetne om, att vi gifvit denna term en något vid
sträcktare betydelse, än han har såväl hos Humboldt som hos Steinthal,
och att vår bestämning af språkets semasiologiska sida — en från
Rei-sig lånad term, som alls icke förekommer hos Humboldt — afviker både
från Reisigs och Steinthals. För öfrigt anse vi den bestämning, vi gifvit
dessa begrepp, till saken, om ock ej i afseende på termerna, implicite
finnas hos Humboidt. För en så kort framställning som vår har
naturligtvis afseende på tydligheten fordrat en skarpare begreppsbestämuing,
än den Humboldt med sin fruktan för allt, som smakade af system,
älskade. Af samma skäl — tydlighet och korthet — hafva vi äfven skilt
mellan historisk och jemförande språkforskning, ehuru vi icke äro
okunnige om, att båda numera faktiskt verka i osönderlig förening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
