Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig. Hvar och en kan ej veta allt. Den som känner grunderna och
den vetenskapliga bevisningen i ett, måste nöja sig med de blotta
resultaten såsom enstaka notiser i andra ämnen. Men förmågan att
fatta grunder, insigten i deras nödvändighet och den deraf följande
aktningen för vetandet måste vara utspridda till alla bildade, och
derföre bör sambandet med vetenskapen upprätthållas, interesset för
den högre bildningen ständigt hållas vaket, och ingen, som har
förmåga och lust dertill, uteslutas från möjligheten att verksamt deltaga
i den för kulturen så vigtiga vexelundervisning, som äfven utom
skolan ständigt fortgår i ett land med läro- och tryck-fribet. Att vid
denna allmänna utbredning af vetenskapligt interesse den klassiska
filo-logien minst af alla får saknas, utan att bon tvärtom bör spela en
stor rol, och att hon kan Öfva ett välgörande inflytande, äro vi de
förste att erkänna. Att henne dervid med rätta tillhör primatet,
anse vi deremot ännu icke vara till fullo bevisadt. & C.
J. N. Madvig: Om de grommatikalske Betegnelsers (Formers) Til—
bli velse og Vaesen I, II. Kjöbenhavn 1856, 57.
(L.E. Rosén: Unde notiones modorum verbi sint repetendae,
com-mentatio.... Upsaliae 1855.
6. R. Rabe : Om reflexivpronomen. Ett bidrag till språkets
filosofi. Stockholm 1856.)
Den bok af Skandinaviens ypperste filolog, hvars titel vi ofvan
afskrifvit, bör, enligt vår åsigt, af flera skäl blifva allmännare känd
äfven i Sverige. Hon är det värd ej blott såsom det senaste alstret
af en sådan man och ett af hans märkligaste, utan framför allt
såsom mer än något annat, vi känna, bidragande att upplysa ett
område, grammatikens, belrädt af månge, men grundligt kändt af få.
Det är derföre, vi anmäla henne, och det är derföre, vi genom att
redogöra för hennes innehåll och allmänna ståndpunkt vilja söka väcka
interesse för såväl henne som den i Sverige nästan helt och hållet
obearbetade sida af språkvetenskapen, bvilken hon tillhör.
Redan 1842 började den ryktbare författaren ett språk filosofisk t
arbete (Om Sprogets Vaesen, Udvikling og Liv), af hvilket likväl blott
ett stycke utkom. Det bann dock tillräckligt långt, för att visa,
buru förf. tänker sig språkutvecklingen i ben nes första skede eller
det, der rötterna bildas och de från dem närmast utgående, för all
meddelning men niskor emellan oumbärligaste orden (verb, adj., subst.
och vissa adv.). Af detta arbete kan det närvarande, som
sysselsätter sig med språkbildningens andra skede, anses som ett slags
fortsättning, om det ock tillika är ett för sig afslutadt helt. Båda utgå
från samma principer, och båda äro hållna i fullkomligt samme ande.
Någon ändring i författarens uppfattning af språket hafva ej de
senaste 16 åren verkat; ja vi kunna väl säga de senaste 24 åren, ty
den åsigt, som utförligt framställes i den skrift, vi nu anmäla, finnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
