Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreskrifven när flera önskade få utdelning. Detta var så
till vida en förmån, som förut, enligt hvad vi visat, denna
intressenternas rätt icke alltid blifvit respecterad.
Nybygges-anläggningarne på de Norra skogame skulle visserligen enl.
4805 års Sk. O. underställas Konungen, men genom K. Br. d.
30 Nov. 4824 blef denna föreskrift upphäfd. Beträffande
bärande träd, blefvo de icke allenast till slaget inskränkta, så
att å Skattejord endast ek och å kronohemman endast bok
och ek voro undantagne från hvad som gällde om annan
skog; utan kronan förband sig derjemte att för de af henne
i anspråk tagne ekar efter taxa lemna betalning till
såväl Skatte- som Kronohemmansbonde. Master, Spiror och
Storverksträd skulle hem bjudas kronan af skattebonden,
men om kronan ville hafva ett sådant träd, skulle det
ske genom öfverenskommelse med egaren om betalning.
Kronobonden fick för sådant träd dess halfva värde, om
kronan tog det, men den uttryckliga reservation tillades, att
detta medgafs alldeles icke såsom någon rättighet, utan
såsom en ”belöning och uppmuntran för åboens sorgfällighet
att vårda sådana för riket angelägna trän” !). För bärande
träd å Stadsjord gällde detsamma som var stadgadt om
dylika träd å Skattejord.
Om ock skogsregalet genom dessa lagar icke blef i
någon betydligare mån inskränkt, så har dock Regeringen
obestridligen genom dem visat, att den, ”långt ifrån att förringa
de genom förra Författningar forundte förmoner, fast mera
varit omtänkt att dem utvidga och föröka”, som det heter i
4805 års Sk. O. Den lust till allmänningarne, som redan
långt förut hos de enskilda försports2) genom hvarjehanda * *)
*) I ett afseende innehöllo visserligen 4793 och 4805 års Sk. O.
ett slags utvidgning af Laudshöfdingeus makt öfver allmänningarne-,
han kunde nemligen i frid lysa dem antingen helt och hållet eller till
någon del, på längre eller kortare tid, då de ej fingo begagnas till
annat än fäbete. Men skulle regalrätten kunna verka till någon fromma
för skogsskötsel och hushållning, var detta påbud nära nog nödvändigt.
*) Jfr. Res. Allm. Besv. l1/l2 4734, ,7/n 4762.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
