Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Piteå län omkring 400,000 t:ld och Kronoskogame
der-sammastädes omkring 1,500,000 t:ld, d. v. s. icke fullt 2,000,000
t:ld inalles, hvilket ställer proportionen ungefär lika med hvad
vi visade den vara söder om Dalarne. Kronan skulle
således ännu hafva ungefär 3,000,000 t:ld skogs marker i behåll.
(Vi säga med flit marker, ty vissa trakter, som naturligtvis
böra räknas till skogsarealen, bära ej någon skog att tala
om.) Bland Kronohemmanen kunna naturligtvis flera anses
såsom säkert gående från Kronan till följd af skatteköp
enligt gällande lagstiftning; men äfven om vi antaga, att
Kronan får såsom slutlig behållning dessa 3,000,000 t:ld, så
utgör det icke mer än hälften af hvad Kronoskogame i
Frankrike uppgå till, enligt hvad vi visat (sid. 94), och dertill
kommer den olika vård och skötsel, som skogarne hos oss
fått röna, såsom en vigtig omständighet vid jemförelsen. Om
man således måste medgifva, att Kronan från början utanför
lagen tillvällade sig makt öfver skogarne här i landet, så
måste man ock medgifva, att hon mot slutet afstått från
denna förvärfvade rätt mera än som synes vara förenligt
med det allmänna bästa, och detta kan sägas både i
quali-tativt och quantitativt afseende, om vi så få uttrycka oss; ty
icke blott har hon åt de enskilda öfverlåtit en stor
skogsvidd, utan hon har äfven afstått från rätten att på något
hufvudsakligt sätt controllera de enskildas utöfning af
skogshushållningen. Äfven bärande träd, Master, Spiror och
Stor-verksträd hafva blifvit, mot en lösen, som ej är värd att
nämna, ställda under jordegarnes fria disposition genom en
lag af den 28 October 1830. <
Om man blott ser regalrätten från en viss synpunkt, så
skulle man kunna säga, att Kronan på sednare tider endast
afstått från en^ätt, som hon ursprungligen sjelf tagit sig och
att således denna procedur på sätt och vis varit i sin
ordning. Men oafsedt det, att man ej har rätt att döma sättet
för skogsregalets uppkomst efter vår tids rättsbegrepp, kan
man ej annat än önska, att sedan Kronan en gång kommit
i tillfälle att utöfva så stor makt Öfver skogshushållningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>