Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förslaget om fördubblande af crédit mobilier’s kapital.
Samma år hade också Englandsbanken, efter att den 6
September hafva börjat höja räntan och den 13 September —
den 4 Oktober tre gånger yterligare höjt densamma, den 17
Oktober stegrat den ända till 6 å 7 %, hvarvid den
för-blef till Maj följande året, då den nedsattes, och hade
franska banken d. 18 Oktober likaledes höjt sin ränta till 6%,
hvarvid den bibehölls till den 1 April 1856, då den
nedsattes, — tecken nog till kreditens allt för starka
begagnande! Men 1856 blefvo tecknen än tydligare. I Mars
lästes i Monitoren ett tillkännagifvande, att ej något företag,
som föranledde utgifvande af nya börseffekter, under årets
lopp skulle i Frankrike tillåtas. Tillkännagifvandet var ett
nytt bevis, att franska regeringen förutsåg faran af
kreditoperationernas omåttliga utsträckning, och var, såsom
varning, af värde i ett land, der regeringen utöfvar ett sådant
förmynderskap öfver enskilda företagsamheten, som i
Frankrike, ehuru det ej kunde hindra de af spekulationsyrseln
starkast angripna att spekulera i utländska företag, då det ej
tilläts dem att öka antalet af vidtomfattande företag i
Frankrike. På hösten samma år beslöt österrikiska regeringen att
inställa oktrojering af nya järnvägsbolag, och hade franska
styrelsen att afvisa ett mäktigt partis önskan om
suspension af franska bankens skyldighet att med klingande mynt
inlösa sina sedlar.
Samma höst började också börsberättelserna bittert klaga
öfver börseffekternas prisfall, — ett fall, hvilket naturligtvis
tillskrefs contremineurs, baissiers, bears, såsom
spekulanterna på dylika effekters fall benämnas, men i sjelfva
verket endast vitnade, dels, att vissa pappers pris förut varit
stegradt till en onaturlig höjd, dels, att krediten var till en
farlig grad brukad och räntan i stigande.
I sjelfva verket höjde ock franska banken sin ränta den
26 September till 6 %, hvarvid den bibehölls till den 26
Juni 1857, då den för någon tid nedsattes, och höjde
Eng-lands-banken den 1 Oktober sin ränta till 5, den 6 i samma
månad till 6 å 7 och den 13 November allmänt till 7 %,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
